FoU-bidrag 2017

Praktikertjänsts forsknings- och utvecklingsbidrag för 2017 har tilldelats elva projekt inom tandvård och hälso- och sjukvård och spänner från ryggmärgsskador och korsbandskirurgi till läskdrickande och tanderosion. Möt specialistläkaren Lotta Hessén Söderman på CityAkuten och övertandläkaren Maria Skalsky Jarkander som tillsammans med nio andra projekt delar på 500 000 kronor.

Praktikertjänsts forsknings- och utvecklingsbidrag syftar till att stimulera projekt som kan få betydelse för koncernens verksamhet och utveckling.

– Praktikertjänst är en organisation som bygger på forskning och vetenskap inom tandvård och häls- och sjukvård och många av våra medarbetare runt om i Sverige drivs av att upptäcka och tänka nytt. Genom forsknings- och utvecklingsbidragen är vi med och utvecklar idéer som ger ökat värde för både Praktikertjänst och för den svenska tandvården och hälso- och sjukvården i stort, säger Anders Jonsson, tandläkare och ordförande i Praktikertjänsts forsknings- och utvecklingsnämnd.

Tydliga forskningsresultat kring rörbehandling av barn
Lotta Hessén Söderman är läkare och specialist inom öron-näsa-hals vid CityAkuten i Stockholm. Hon har fått forskningsbidrag för sitt arbete kring rörbehandling av barn, en behandling som omkring sju procent av alla barn i USA genomgår årligen.

Hon har genomfört en randomiserad studie av 400 barn och granskat vilken typ av plaströr – långa eller korta, silikon eller fluoroplast – som fungerar bäst att operera in i öronen på små barn som har haft upprepade öroninflammationer eller har nedsatt hörsel på grund av vatten i hörselgångarna.

– Det här är en uppföljningsstudie efter fyra år och resultaten är tydliga. Genom att använda långa silikonrör, snarare än korta fluoroplaströr som tidigare varit standard på många kliniker, så behöver patienterna inte operera in nya rör i öronen lika ofta. Nu sitter de på plats i upp till tre år jämfört med ett år som ofta är fallet med de korta. Silikonrören innebär också mindre risk för infektioner, säger Lotta Hessén Söderman, och fortsätter:

– Det här är den största studien någonsin i sitt slag och forskningsbidraget ger mig nu möjlighet att färdigställa en artikel om studien och resultaten och få den publicerad, förhoppningsvis i ansedda International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology. Vi är väldigt stolta över studien och att resultaten är så tydliga och att de enkelt kan implementeras i vården och göra stor skillnad för barnen. Det här är praktisk forskning när den är som allra bäst.

Forskning för att förebygga tanderosion
Mellan 2010 och 2013 var tandläkare Maria Skalsky Jarkander projektledare för en omfattande studie om förekomsten av frätskador på tänder hos ungdomar i Stockholms län. Resultaten visade bland annat att nästan var tredje ungdom hade frätskador på tänderna som kunde kopplas till läsk och juicedrickande, ilningar från tänderna och sura uppstötningar. Nu har hon tillsammans med sina handledare på Karolinska Institutet satt ramverket för en ny klinisk studie där hon ska undersöka om det går att bromsa progressionen av frätskador genom behandling med olika fluorgeler.

– Frätskador på tänderna är vanligt och tycks öka framförallt hos barn och ungdomar. Det är en relativt ny typ av tandskada som ofta förvärras gradvis och som kan innebära att omfattande och dyra ersättningar måste göras på sikt, säger Maria Skalsky Jarkander, övertandläkare specialiserad inom pedodonti, som delar sin tid mellan Praktikertjänst och Folktandvården.

Den första studien resulterade i en vetenskaplig artikel som nyligen accepteras för publicering i European Archives of Paediatric Dentistry. Den nya studien ska omfatta drygt 300 15-åringar som har milda till måttliga frätskador på tänderna.

– Det vore fantastiskt att hitta en behandling som bromsar frätskadorna så de inte förvärras över tid. Vi ska därför titta på hur behandling med två sorters fluorgeler fungerar. Vi vill ta reda på om någon fluorgel är överlägsen den andra och om behandlingen även har effekt på ilningar som är vanligt vid frätskador. Att frätskadorna inte förvärras kan också bero på en ökad medvetenhet hos patienten, säger Maria Skalsky Jarkander, som hoppas att studien kan komma att ingå i hennes forskningsplan för eventuella doktorandstudier vid Karolinska Institutet.

Praktikertjänsts forsknings- och utvecklingsbidragstagare för 2017 är:

Namn     Organisation  Projekt
Tobias Holmlund Rehab Station Stockholm Energiomsättning efter ryggmärgsskada.
Emelie Butler Rehab Station Stockholm Fall efter ryggmärgsskada – incidens, fallskador och bidragande orsaker.
Kersti Gabrielsson Praktikertjänst Psykiatri Är kulturformuleringsintervjun i DSM-5 kliniskt användbar? En studie om patienters och behandlares erfarenheter.
Anne-Charlotte Hessén Söderman CityAkuten Randomiserad prospektiv studie av olika transmyringeala rör.
Christoffer von Essen CityAkuten Korsbandskirurgi - faktorer som påverkar morbiditet.
Kristina Dahlman Ghozlan Stockholm Hud Cellulära händelser vid behandling av Bullös Pemphigoid med Methotrexat.
Elisabeth Norén Praktikertjänst N.Ä.R.A. Stelpa – Smart Teknik Lyfter Patientarbetet.
Tord Berglundh Odontologiska kliniken, Göteborgs Universitet Peri-implantit - prevalens, patogenes och behandling.
Maria Skalsky Jarkander Högalidstandvården och Folktandvården The effect of regular treatment with Stannous fluoride or Sodium fluoride gel for prevention of dental erosions.
Natalie Stempa Munhälsan i Vaxholm Oral hälsa hos personer med könsdysfori som genomgår könsbekräftande hormonbehandling.
Anders Ekfeldt Elvans Tandläkare Abutments for Single-Tooth Implant Restorations (Delarbete 1 och 2).

Uppdaterad 28 december, 2017