Extern bild

Debattartikel i Dagens Samhälle

Publicerad:

Vinster i välfärden uppstår inte genom höga priser, utan genom effektivitet. Det finns flera exempel på privata aktörer som levererar högre kvalitet till samma eller lägre pris jämfört med offentlig vård och omsorg.

Förslagen kring de vinstbegränsningar som diskuteras är feltänkta och bidrar inte till att lösa de stora utmaningar som välfärdssektorn står inför. Låt oss förklara varför.

1/ Privata välfärdsföretag levererar högre kvalitet och flera oberoende undersökningar bekräftar detta. Privat tandvård har enligt SKI år efter år högst kundnöjdhet av alla branscher. Privat primärvård har år efter år högst kundnöjdhet enligt SKLs Nationella patientenkät. Socialstyrelsens genomgång av äldreomsorgen visar att kvaliteten på de privata äldreboendena är bättre jämfört med offentliga. Försäkringskassans analyser visar att funktionshindrade som använder privata assistansutförare är mer nöjda än de som använder offentliga.

Listan kan göras längre och därför är det närmast oseriöst att påstå att det skulle existera någon slags ”vinstjakt” bland privata välfärdsföretag som leder till sämre kvalitet. Det är snarare tvärtom. Som företrädare för professionsägda producentkooperativet Praktikertjänst vill vi inget hellre än att kvalitetskraven fortsätter att öka.

Vinstbegränsningar är fel recept om man vill komma åt leverantörer som inte håller måttet. Förslaget bör istället fokusera på tydliga kvalitetskrav på både privata och offentliga utförare, att kvaliteten följs upp och att det införs sanktioner mot verksamheter som inte lever upp till kraven.

2/ Privata välfärdsföretag får inte mer betalt. Privata utförare får snarare lägre ersättning och studier visar att priset sänks med 20-25 procent när det offentliga första gången lägger ut en verksamhet till privat drift. Därefter sänks priset ytterligare över tid. Ett konkret exempel är Västra Götalandsregionen, där ambulansverksamheten togs tillbaka i offentlig regi, varvid kostnaden ökade med 50 procent. Dessutom skjuter det offentliga ofta till resurser till egna förlustverksamheter, till exempel i Region Skåne där Deloitte visat att 65 procent av de offentligt drivna vårdcentralerna under 2015 fick extra ekonomiskt tillskott.

Vinster i välfärdsföretagen uppstår inte genom höga priser. Det handlar om effektivitet.

3/ Privata välfärdsföretag sparar samhället 30-50 miljarder kronor årligen. Detta beror på att de privata utförarna – vars verksamheter omsätter cirka 125 miljarder per år – är 10 till 15 procent mer effektiva samt att det skapas effektiviseringar i offentliga verksamheter genom den konkurrens som privata välfärdsföretag bidrar till. En försiktig bedömning är dessa effektiviseringar uppgår till 5 till 10 procent på de offentliga verksamheternas årliga omsättning om cirka 400 miljarder kronor.

Att beskriva vinst i välfärdsföretag som en kostnad för samhället är feltänkt. De privata aktörernas priser bestäms av kommun och landsting. De får inte mer betalt än offentliga aktörer, de har systematiskt bättre kvalitet och de bidrar med 30-50 miljarder årligen i lägre kostnader för samhället. Dessutom är de bättre arbetsgivare. Enligt Sveriges Företagshälsor har privata utförare nöjdare personal, lägre sjukfrånvaro och lägre personalomsättning. Praktikertjänst hade exempelvis under 2014 i snitt endast 4 procent hyrläkare inom primärvården jämfört med de offentliga alternativen som under samma period i snitt hade nästan 25 procent inhyrda läkare.

Som medborgare och engagerade medarbetare i välfärdssektorn sedan slutet på 80-talet – i både offentliga och privata verksamheter – önskar vi att politikerna skapar tydliga kvalitetskrav, kvalitetsuppföljning och sätter kännbara viten för de verksamheter som inte klarar av att upprätthålla god kvalitet, istället för att slå till med en feltänkt vinstreglering.

Urban Englund, styrelseordförande Praktikertjänst, aktiv tandläkare och före detta klinikchef vid Folktandvården Gävleborg

Johan Fredriksson, vd Praktikertjänst och före detta förvaltningschef i Uppsala kommun

Publicerad i Dagens Samhälle den 13 september 2016

Tillbaka

Blocks