Allt bättre tandhälsa hos befolkningen visar ny statistik från Socialstyrelsen

Socialstyrelsen presenterade idag ny statistik om svenskarnas tandhälsa. Där framkommer bland annat att tandhälsan fortsätter att bli allt bättre, att äldre har kvar sina tänder högre upp i åldrarna och att antalet oskadade tänder ökar hos personer mellan 20 och 65 år. Samtidigt framgår socioekonomiska och regionala skillnader.

Våra tänder allt bättre. Enligt Folkhälsomyndigheten uppgav 71 procent år 2004 att de hade bra tandhälsa. 2016 var siffran uppe på 77 procent. Och idag presenteras alltså färska siffror som visar att tandhälsan fortsätter att förbättras.

- Det är glädjande uppgifter från Socialstyrelsen som nu visar att tandhälsan blir allt bättre. Men det finns utmaningar. Det bekräftar den nya statistiken. De här utmaningarna måste vi ta på största allvar om vi ska lyckas att förbättra munhälsan ytterligare, säger Urban Englund, tandläkare och styrelseordförande i Praktikertjänst

För att förbättra tandhälsan driver bland annat Socialdemokraterna frågan om att jämställa tandvården med den övriga sjukvården och att tandvårdssystemet huvudsakligen ska finansieras gemensamt via skatter. Även om det finns vissa samband mellan tandhälsa och socioekonomiska faktorer, så är förhållandet komplicerat. Den allmänna livssituationen, matvanor och traditioner spelar en väsentlig roll för tandhälsan.

- Att placera tandvården i den allmänna sjukvården kommer inte att innebära bättre tandhälsa. Det är en förenklad lösning och vi löser inte tandvårdens utmaningar genom komplexa regelverk och skillnader mellan olika landsting. På sikt hotar ett sådant förslag att rasera ett välfungerande system inriktat på förebyggande tandvård med ett statligt stöd till patienterna. Ett system som är populärt och fungerar väldigt bra, det visar inte minst Svenskt Kvalitetsindex årliga mätningar, säger Ann-Chriztine Ericsson, affärsområdeschef Tandvård på Praktikertjänst.

För att ytterligare förbättra tandhälsan krävs istället andra åtgärder. En del går att komma åt genom justeringar av tandvårdssystemet, men viktigare är att förändra attityder och inställning. Möjliga förändringar som skulle få effekt är exempelvis att sänka karensen i det befintliga högkostnadsskyddet till 1 000 eller 2 000 kronor och höja det allmänna tandvårdsbidraget (ATB).

- Ett tandvårdsexperiment av den här digniteten riskerar att rasera världens förmodligen bästa tandvård utan att adressera huvudproblemet. Sverige har stora problem att finansiera sjukvården, att dessutom lägga tandvård till detta kommer vare sig att lätta på bördan eller förbättra tandhälsan, säger Urban Englund.

Tillbaka