Extern bild

Debattartikel i Dagens Samhälle - ”Konkurrenssituationen i vården djupt oroande”

Publicerad:

I Sverige har varje landsting och region ett eget vårdvalssystem. Det innebär att kraven, villkoren och ersättningssystemen ser olika ut i landets 21 landsting och regioner. Samtidigt har privata och offentliga utförare samma primärvårdsuppdrag och samma ersättningsmodell, modeller som tar hänsyn till både sjuklighet och socioekonomisk utsatthet. Det går alltså inte att plocka några russin ur kakan för privata vårdgivare, vilket ofta påstås.

I vissa regioner fungerar vårdvalssystemet väl, men ibland fungerar det inte alls. Problemen handlar bland annat om landstingens och regionernas syn på ersättningar till privata utförare. På sikt kan de olika synsätten hota hela den svenska välfärdsmodellen där privata och offentliga aktörer ska konkurrera på lika villkor. Verkligheten visar nämligen att så inte är fallet. Det framgår tydligt i två aktuella fall.

Lokalmedia i Västernorrland har under året rapporterat om en tvist kring om landstinget får gynna de egna vårdcentralerna ekonomiskt, alltså framför de som drivs av privata vårdgivare. Fem privata aktörer i regionen tog frågan till domstol, som under våren gav landstinget rätt. Målet överklagades till kammarrätten som för någon månad sedan inte beviljade prövningstillstånd, vilket innebär att Västernorrland inte behöver kompensera de privata vårdgivare inom vårdvalet som går back. Det är däremot fritt fram att kompensera de egna enheterna.

Samtidigt som Västernorrland får fria tyglar att bryta mot konkurrenslagstiftningen beslutar landstingsstyrelsen i Värmland att kompensera sju privata vårdgivare i regionen med över 5 miljoner kronor. Norrbotten beslutade i mars 2016 om ett liknande system.

De här tre fallen visar tydligt att konkurrenslagstiftningen inte fungerar. Det behövs tydlig lagstiftning och långsiktiga och rättssäkra spelregler för privata vårdgivare. Så skapar vi tillsammans ett stabilt system med effektiva, innovativa och stabila organisationer som värnar såväl patienter och medarbetare som kvalitetsutveckling och patientsäkerhet.

Men offentliga enheter tillåts år efter år att redovisa ekonomiska underskott, underskott som täcks av andra budgeter inom landstinget eller regionen. I Region Skåne tilläts exempelvis under förra året 59 av de egna 88 vårdcentralerna att gå med förlust på totalt nära 90 miljoner kronor. De privata utförarna utförde samma uppdrag, men fick alltså lägre ersättning.

Som privat vårdgivare har vi inte resurser att täcka löpande underskott. Vi tvingas istället avveckla eller överlåta verksamheter som kontinuerligt visar röda siffror. Det är knappast konkurrensneutralt.

Det pågår en översyn av primärvårdsystemet och många politiker och medarbetare inom vården menar att systemet inte fungerar. De allra flesta är överens om att primärvården måste ses över för att vården ska vara behovsanpassad, tillgänglig och effektiv.

Och för att vården ska fungera behövs mer resurser till den ofta underfinansierade primärvården. Samtidigt behöver landstingen och regionerna bedriva ett systematiskt arbete för att minska de återkommande underskotten som redovisas för de offentligt drivna enheterna runt om i landet.

Konkurrenssituationen är djupt oroande och istället för att ta strid mot privata vårdgivare om ekonomisk ersättning borde landstingen och regionerna utveckla högre kvalitetskrav på privata och offentliga vårdgivare. Vi har ett gemensamt uppdrag om att ge tillgänglig och högkvalitativ vård med god service. Och det är ett uppdrag vi bäst löser tillsammans.

Erik Strand, vd och koncernchef, Praktikertjänst

Göran Modin, affärsområdeschef Hälso- och sjukvård, Praktikertjänst

Debattartikeln publicerades på Dagens Samhälle den 3 oktober 2017.

Tillbaka

Blocks