Foto: Mariana Karlsson

Fakta om tänder och munhälsa

Beroende på var i livet du befinner dig har du olika behov av tandvård. Här hittar du information om behandlig, vanliga problem med mera.

Vem är vem i tandvården?

Tandläkare, tandsköterska, tandhygienist och tandtekniker. Alla jobbar de med tänder, men vem gör egentligen vad?

Det är tandläkaren som leder behandlingar med assistans av en tandsköterska. Många tandläkare samarbetar dessutom med en tandhygienist. Och när det ska skapas nya tänder eller tandersättningar till patienter finns tandteknikern till hands. Hen jobbar på ett tandtekniskt laboratorium.

I tandläkarens nätverk finns också kollegor med andra specialiteter, samt sjukvården i allmänhet.

Det är tandläkaren som ansvarar för att bedöma vilken vård som behövs och vem som är bäst lämpad att hjälpa patienten.

Vissa behandlingar genomför han eller hon själv, till exempel lagningar, rotfyllningar och operationer. I andra fall delegeras behandlingen till tandsköterskan eller tandhygienisten. Dessutom finns en rad specialistkollegor att konsultera och skicka vidare patienter till, om det skulle behövas.

Utbildning

Grundutbildningen till tandläkare omfattar fem års högskolestudier (300 poäng) och leder fram till tandläkarexamen med legitimation. Utbildningen inleds med basvetenskapliga medicinska ämnen. Från och med fjärde terminen ligger fokus på att undersöka, upptäcka och registrera sjukdomar – deras orsak och utveckling. Senare halvan av utbildningen innefattar förebyggande vård och patientbehandling.

Den svenska tandläkarutbildningen räknas som en av de bästa i världen. Svensk forskning ligger dessutom i framkant.

För att ständigt vara uppdaterad och följa med i utvecklingen går tandläkare långt efter examen på olika former av efterutbildningar. Det är en trygghet för dig som är patient.

På Sveriges Tandläkarförbunds webbplats kan du läsa mer.

Det finns tandläkare med specialistkompetens inom olika områden som din ordinarie tandläkare kan remittera dig till.

En specialist har en flerårig vidareutbildning inom sitt område. Många har dessutom doktorerat.

Bettfysiologi

Problem med käkleder, ansiktsmuskulatur och ligament, obalans i bettet, spänningshuvudvärk, stelhet i nacken, tandgnissling och pressning är några av de områden bettfysiologen behärskar. Behandling är ofta bettskenor och inslipning av bettet. Ibland görs också smärtutredningar, tillsammans med annan medicinsk expertis.

Endodonti

Endodontistens område är rotbehandlingar och behandlingen utförs ofta under mikroskop. Många endodontister kan även göra mikrokirurgiska ingrepp för att läka ut svåråtkomliga infektioner runt tändernas rötter.

Kirurgi

Käkkirurgen utför mindre operationer, till exempel implantat och visdomständer. På sjukhus utför även käkkirugen större ansiktsoperationer, ofta tillsammans med öron-näsa-halsläkare.

Odontologisk röntgendiagnostik

Omfattande och komplicerad röntgenundersökning utförs ofta hos en röntgenolog. Här är utrustningen viktig. Det finns inte så många olika ställen i Sverige som utför denna typ av undersökande behandling.

Ortodonti

Tandreglering. Att flytta tänder, både på barn och vuxna, är en komplicerad konst som ortodontisten behärskar till fullo.

Protetik

Protetikern utför och planerar komplicerade lagningar med kronor, broar och olika sorters tandproteser. Ofta i kombination med implantat. Det är vanligt att tandläkaren använder en protetiker för en "second opinion".

Pedodonti

Behandling av barn, speciellt tandvårdsrädda, utförs ibland bäst av pedodontisten. Barn med olika typer av sjukdom eller förändringar i käkar och tänder blir också hjälpta av denna typ av specialist.

Parodontologi

Folksjukdomen som ofta kallas tandlossning behandlas i komplicerade fall av en parodontolog.

Tandhygienistens arbete är en av de viktigaste delarna i den moderna och förebyggande omvårdnaden. Tandhygienisten ser helt enkelt till att patienterna inte behöver gå till tandläkaren så ofta.

Dels informerar hon eller han och ger råd om hur patienterna själva kan sköta sin munhälsa så att de får färre problem, dels rengör hon eller han tänderna från plack och tandsten. Det förhindrar uppkomsten av tandköttsinflammation och tandlossning.

Förutom att undersöka patientens tandstatus och ta röntgenbilder, gör tandhygienisten också till exempel saliv- och bakterietester och kostutredningar.

Patienterna kommer oftast på rekommendation av tandläkaren. Vissa tandhygienister är anställda på en praktik, andra har sina egna mottagningar.

Utbildning

Utbildningen omfattar tre års högskolestudier (180 poäng). Redan efter två år kan en examen tas ut och Socialstyrelsen kan utfärda legitimation. Påbyggnadsåret ger en kandidatexamen i oral hälsa.

I utbildningen ingår grundläggande biologiska och medicinska ämnen, samhälls- och beteendevetenskap samt munhälsovetenskap som är utbildningens huvudämne.

På Sveriges Tandhygienistförenings webbplats kan du läsa mer.

Arbetet som tandsköterska varierar ganska mycket mellan olika arbetsplatser. Tandsköterskans ansvar och uppgifter har på senare tid breddats.

Oftast har sköterskan mest kontakt med patienten under besöket. Hon möter i väntrummet, förbereder inför, och assisterar under, tandläkarens behandling och bokar tid för återbesök.

Ibland delegerar tandläkaren arbetsuppgifter som rör själva behandlingen till tandsköterskan, till exempel ge lokalbedövning, ta röntgenbilder och göra fyllningar av olika slag. Dessutom ansvarar hon för rengöring och sterilisering av instrument. Tandsköterskan sköter ofta också mottagningens inköp och den dagliga ekonomin.

Utbildning

Förr stod tandsköterskan ofta "bara" bredvid tandläkaren, men idag är hon en kvalificerad medhjälpare som få tandläkare klarar sig utan. Många tandsköterskor har vidareutbildat sig och är kvalificerade för att ta röntgenbilder, lägga bedövning och utföra vissa typer av fyllningar.

Modern tandvård har medfört att samarbetet mellan tandläkare, tandhygienist och tandsköterska fördjupats. Alla medverkar till att ge patienten ett medmänskligt och professionellt omhändertagande.

I augusti 2008 startade en ny tandsköterskeutbildning i hela landet. Det är en påbyggnadsutbildning på tre terminer som följer en ny nationell kursplan. Gymnasiekompetens krävs för att bli antagen till utbildningen.

På Svenska Tandsköterskeförbundets webbplats kan du läsa mer.

Tandteknikern skapar helt nya tänder och/eller tandersättningar åt patienter efter tandläkarens beställning. Från tandläkaren får han eller hon en modell och utifrån den byggs en ny tand eller ersättning av guld, annan metall, plast eller porslin.

Att vara tandtekniker påminner om att vara konstnär och skulptör. Det krävs att man har känsla för färg och form, gillar att arbeta med händerna och dessutom har en stor portion tålamod. Det är nämligen ett stort precisionsarbete!

Till skillnad från övriga tandvårdsyrken har tandteknikern ganska lite patientkontakt, även om det händer att patienterna besöker det tandtekniska laboratoriet. Arbetet kräver däremot specialkunskaper inom biologi och teknik. Att vara uppdaterad inom nya material och tekniker är viktigt.

Utbildning

Utbildningen omfattar tre års högskolestudier (180 poäng) och leder fram till en tandteknikerexamen.

I utbildningen ingår grundläggande kunskap om tandläkarens arbete, samt mycket omfattande praktiska övningar i att skapa nya, naturtrogna och hållbara tandersättningar. Utbildningen innehåller även materiallära för att man ska kunna välja och behärska alla de material som idag finns tillgängliga.

På Sveriges Tandteknikerförbunds webbplats kan du läsa mer.

Snart kan du tyda tandläkarens tugg

Vad snackar tandläkaren och tandsköterskan om kanske du tänker när du ligger i tandläkarstolen.
Ta del av tandläkarens fackspråk och förstå innan hen har hunnit förklara för dig

Beställ boken Aha!

Gör dina tänder en tjänst och beställ boken aha!

Beställ boken aha!