Foto: Mariana Karlsson

Behandling

Tandställning, protes eller en vanlig lagning. Vad är det som kan bli aktuellt för dig?

Ibland kan ett hål vara så litet att det till och med kan läka om du börjar ta bättre hand om din munhälsa. Kanske har ditt tandkött börjat blöda och du undrar om det kan vara början till tandlossning.

Idag kan tandläkaren ersätta förlorade tänder med ett implantat eller en bro. Du som redan har gjort ett tandläkarbesök kanske vill veta mer om den behandling som du fått, eller ska få.  I det här kapitlet får du ta del av det mesta som rör behandlingar hos tandläkaren och tandhygienisten.

ALLA
Undersökning Laga tänder Tandlossning Ersätta tänder Tandreglering Estetik/Kosmetik Laser

Det är inte så länge sedan man gick till tandläkaren bara när man fick tandvärk. Idag handlar en stor del av tandvården om förebyggande åtgärder, vilket har gjort våra munnar friskare.

Munnen kan givetvis reagera direkt på en skada, men de flesta sjukdomar kommer smygande. Symptom, till exempel smärta, kommer ofta först i slutskedet och då är det svårare och oftast dyrare att behandla skadan.

Möjligheten för att få ha friska tänder livet ut ökar väsentligt om du regelbundet går till tandläkaren eller tandhygienisten. Hur ofta regelbundet är varierar dock från person till person. Vanligtvis räcker det med ett besök per år, men ibland kan det krävas fler.

Friska tänder, frisk kropp

Munnen är en del av kroppen. Utan hela tänder kan man inte säga att man är helt frisk. Bakterier från trasiga tänder kan orsaka bekymmer också i andra delar av kroppen, och ses numera som möjliga riskfaktorer till exempel vid hjärt- och kärlsjukdomar.

De flesta sjukdomar sätter ner kroppens motståndskraft mot mikroorganismer, också mot munbakterierna. Är man sjuk är det därför extra viktigt att hålla en god munhygien.

Hur går en undersökning till?

En undersökning innehåller flera moment. Här följer en beskrivning av dem.

Hälsodeklaration fylls i

Det är vanligt att du först får fylla i en hälsodeklaration. Denna information är viktig. Bland annat får tandläkaren reda på om du använder något läkemedel. Vissa mediciner orsakar nämligen muntorrhet som kan innebära hög kariesrisk. Andra, till exempel blodförtunnande, kan innebära att du blöder längre efter ett ingrepp.

Övrig information som är önskvärd är eventuell överkänslighet och sjukdomar. Olika typer av allergier kan påverka val av terapi. Och sjukdomar, som till exempel diabetes, kan försämra läkning. Samma inverkan kan även stress och nikotinbruk ha. Tidigare behandlingar och upplevelser är också värdefull information.

Tandkött och ben undersöks

Tandläkaren tittar noga på tandkött och ben runt tänderna för att kunna upptäcka eventuella tecken på tandlossning. Det är nämligen en vanlig sjukdom som ofta är mycket långsam och relativt symptomfri i början. Tandläkaren kan dock tidigt se tecken på sjukdom så att den i god tid kan förebyggas och behandlas.

Mätning av tandköttsfickor

En noggrann undersökning är grunden till all förebyggande vård. Därför mäter och journalför tandläkaren alltid fickorna runt tänderna. Tandköttet och slemhinnorna i munnen är också viktigt att undersöka.

Röntgen

Röntgen hjälper tandläkaren att se mer. Röntgenbilderna kan bland annat avslöja karies, tandsten, tandlossning, infektioner, sjukliga förändringar, felställda tänder som annars inte upptäckts i tid.

Muskler och käkleder kontrolleras

Muskler och käkleder kontrolleras också, speciellt om patienten har en tendens att gnissla eller pressa tänder - något som är mycket vanligt.

Cancerrisk?

Att munnen drabbas av cancer är mycket ovanligt, men tandläkaren tittar alltid efter eventuella tecken även här.

Ditt allmäntillstånd syns i munnen

Slemhinnorna i munnen speglar ofta allmäntillståndet i hela kroppen. Ibland remitteras patienten till en husläkare eller specialist om tandläkaren upptäcker något misstänkt.

På Praktikertjänsts You Tube-kanal kan du se en film om hur en undersökning kan gå till.

Röntgenbilderna kan exempelvis avslöja karies, tandsten, tandlossning, infektioner, sjukliga förändringar, felställda tänder. Här avslöjar röntgenbilden allvarlig tandlossning.

Innan barnet fyller två bör en tandläkare ha tittat till munnen och gett dig som förälder råd och tips på hur tänderna ska skötas på bästa sätt.

I Sverige är tandvården avgiftsfri för barn och ungdomar, upp till det år man fyller 19. Akutbehandling och tandreglering är också avgiftsfri. Du har alltid möjlighet att välja mellan privat tandvård och Folktandvården. Rutinundersökning bör ske minst varje år, från och med det år barnet fyller tre.

Laga hål

Risken för karies är större på nya permanenta tänder. Om barnet klarar sig utan hål tills någon gång i 20-årsåldern är risken sedan vanligtvis lägre. De första hålen på de permanenta tänderna bildas oftast på tuggytan. Tandläkaren kan försegla misstänkta djupa fåror (fissurer) i tandytan med en tunn vit fyllning. Det vanligaste fyllningsmaterialet är komposit. Amalgam används aldrig på barn.

Tandvårdsrädsla

Vissa barn upplever tandläkarbesöket som obehagligt och skrämmande. Meningen med de tidiga besöken, i treårsåldern, är kanske främst att vänja barnet vid miljön, så att den ska upplevas som någonting positivt.

I en lugn miljö

Eventuell behandling ska givetvis vara smärtfri och ske i en lugn och avkopplad atmosfär. I komplicerade fall kan barnet remitteras till en specialist på barntandvård – en så kallad pedodontist - eller om barnet behöver tandreglering till en ortodontist.

För inte så länge sedan borrade tandläkaren upp stora hål även för små kariesangrepp. Idag behandlar man mycket mer försiktigt.

Karies kan läka ut. Och gör det inte det försöker tandläkaren att behandla tanden så skonsamt som möjligt. En rad olika fyllningsmaterial och tekniker står till buds.

Då och då introduceras också nya fyllningsmaterial och tekniker. Tandläkarens uppgift är bland annat att sålla bland möjligheterna och välja det bästa för varje patient. När du lagar hål får du vanligtvis först bedövning. På så vis slipper du smärta. Det gör också att du slappnar av lättare.

Här är ett mindre kariesangrepp som upptäckts i god tid.
Hålet kan lagas snabbt med komposit/plastfyllning. Det blir snyggt och hållbart.

Ibland inträffar tandskador. Vanligast är att framtänderna skadas. Om du ser att en eller flera tänder har flyttat på sig eller mörknat ska du kontakta tandläkare.

Anmäl eventuella skador till försäkringsbolag. Tandskador följs vanligtvis upp några år efter att skadan uppkommit. Om det har gått en flisa ur en tand kan tandläkaren laga den med komposit.

Om skadan är omfattande ska du tänka på följande:

  • En tappad mjölktand ska aldrig sättas tillbaka.
  • En tappad ren permanent tand ska om möjligt sättas tillbaka i hålet försiktigt (om tanden är smutsig skölj av den med kallt vatten). Om det ska finnas någon chans till utläkning ska detta ske inom 5 minuter på vuxna och inom 20 minuter på barn.
  • Stoppa eventuell blödning, tvätta ansikte och mun med vanligt vatten.
  • Om en tand eller tandbit lossnat och man av någon anledning inte kan sätta tillbaka den, lägg den i vanligt standardmjölk (3 procent), alternativt i den skadades egen saliv, om möjligt förvara den i munnen ut mot kinden på väg till tandläkaren eller spotta i en plastmugg och lägg tanden där. Fysiologisk koksaltlösning är också bra förvaringsmedia men kanske inte så vanligt att ha till hands.
  • Om en permanent tand lossnar och finns kvar är det viktigt att snabbt komma till en tandläkare - helst inom en timme, även om tanden har satts tillbaka.
  • Kontakta omgående tandläkare eller sjukhus för omhändertagande och undersökning.
  • Kontakta försäkringsbolag efter akutbesöket hos tandläkaren.

 

En framtand med skada.

Det finns flera orsaker till att pulpan inuti tanden dör, bland annat karies, läckande fyllningar och tandgnissling. En inflammation eller infektion inne i tanden innebär att pulpan är skadad. Besväras du av molande värk, känslighet för kyla och värme, svullnad och ömhet kan det vara tecken på en skadad pulpa. Det är dock inte alltid du får symptom. En levande pulpa är förstås att föredra, men tanden går att rädda även om pulpan skulle dö. Lösningen är rotbehandling.

Rotbehandling: Så här går det till

Många tandläkare har stor erfarenhet av att behandla pulpaskador. En del väljer dock att remittera till en specialist – en så kallad endodontist.

Att ställa rätt diagnos är avgörande för en lyckad behandling. Med röntgen kan tandläkaren ofta upptäcka eventuella kariesangrepp och skador från infektioner.

Patientens egen historia om symptom och händelser kring tanden och munnen är information tandläkaren alltid frågar efter. Ibland testar tandläkaren också försiktigt tandens känslighet för kyla och värme. Detta brukar visa om pulpan lever eller inte.

Hur går rotbehandlingen till?

Rotbehandling innebär att tandläkaren avlägsnar orsaken till skadan, till exempel karies. Därefter tas pulpan bort och rotkanalerna rensas och fylls igen. Det vanligaste fyllningsmaterialet är guttaperka, ett gummiliknande material, som klistras fast i kanalen. Slutligen tillverkas en fyllning eller en krona som ersättning för den skadade tandkronan.

Det kan ta lite tid att utföra en rotbehandling. Ibland är rotkanalerna trånga och böjda, vilket kan göra arbetet svårare. Det viktiga är att kanalerna är riktigt rena innan de rotfylls. Behandlingen utförs oftast med vanlig lokalbedövning och är smärtfri. Om pulpan är död behövs i regel ingen bedövning. Det finns alltså ingen anledning att vara orolig för att det ska göra ont.

Via ett kariesangrepp har bakterier ätit sig ned i pulpan och bakterieprodukter kommer ut i käkbenet. Detta kallas för apikal parodontit. Behandlingen går inledningsvis ut på att avlägsna den döda pulpavävnaden och att få tanden bakteriefri. På den högra bilden har behandlingen inletts.

För att bekämpa eventuella kvarvarande bakterier på ett säkert sätt lägger tandläkaren in ett bakteriedödande inlägg och en provisorisk fyllning. Inlägget är lätt att byta ut om det skulle behövas. När tanden bedöms vara fri från bakterier rotfyller man rotkanalerna. När tanden är rotfylld återstår arbetet med att göra en mer permanent fyllning eller krona. Ibland avvaktar man ett tag för att vara mer säker på att bakterierna är bekämpade.

Pulpit

Pulpit innebär att det finns en inflammation i tandens pulpa. Inflammationen skapar ett tryck i pulpan vilket upplevs som smärtsamt. En inflammerad pulpa kan antingen läka ut eller vara oläkbar. Ibland kan det vara svårt att avgöra om pulpiten kommer att läka eller inte. En bedömning av vilken behandling som är lämplig görs från fall till fall, baserat på symptomen.

Finns det en uppenbar skada, till exempel ett kariesangrepp, avlägsnar tandläkaren orsaken och fyller igen hålet. Sedan avvaktar man. Om värken inte försvinner kan det innebära att pulpan måste avlägsnas och tanden rotfyllas. Försvinner däremot symptomen kan det betyda att pulpiten läkt ut och tanden kan betraktas som frisk igen. Observera att symptomfrihet även kan innebära att pulpan har dött.

En rotbehandling av en tand med pulpit går ofta att utföra på 1–3 besök. Att laga tanden med en fyllning eller en krona tar ibland 1–2 besök ytterligare. Oavsett vilken behandling tanden får är uppföljning alltid viktigt. Det sker ofta i samband med de vanliga kontrollbesöken.

Rotbehandling är smärtfri. Är pulpan död behövs ibland inte ens bedövning. Det är inte ovanligt med mindre problem, till exempel värk, efter en påbörjad rotbehandling. Vanligtvis lindras denna effektivt med vanliga värktabletter.

Apikal prodontit

När pulpan dör försvinner övertrycket som finns inne i pulparummet. Risken för att bakterier infekterar den döda pulpan är då stor. Om pulpan infekteras måste den avlägsnas för att få tanden fri från infektion Annars kan bakterier ta sig ner via rotkanalerna ut mot käkbenet. Med tiden kan det innebära en nedbrytning utanför roten, så kallad apikal parodontit.

Behandlingen mot infektionen innebär att tandläkaren rensar rent inne i tanden med små specialfilar. En gummiduk runt tanden gör att tandläkaren kan arbeta under extra rena förhållanden. Som hjälp använder sig tandläkaren av röntgen. Det är ett sätt att kontrollera att alla rotkanaler är rensade. Vanligtvis lägger tandläkaren sedan in ett bakteriedödande inlägg som hjälper till att bekämpa bakterierna.

Om infektionen är komplicerad upprepas behandlingen en eller flera gånger. När tanden är förmodat bakteriefri tätas rotkanalerna och en krona eller fyllning bygger avslutningsvis upp den skadade tandkronan.

Slutbehandling

En rotfylld tand saknar ofta stora delar av kronan. En ny krona är ofta den bästa behandlingen. Efter en rotbehandling kan man få lite värk som vanligtvis kan lindras med vanliga värktabletter. Eventuell värk brukar försvinna inom några dagar.

Om symptom finns kvar när tanden är rotfylld slutbehandlar man i regel inte tanden, utan avvaktar ett tag för att symptomen ska få klinga av. Ibland behövs mer behandling. Tanden har en provisorisk tät fyllning eller krona medan man väntar på symptomfrihet.

Prognos

Vetenskapliga undersökningar visar att lyckade rotbehandlingar främst beror på grad av skada och vem som utfört behandlingen. Kvaliteten på en tidigare rotbehandling beror på hur rent tandläkaren lyckats rensa i rotkanalerna och hur tät rotfyllningen är. Lagningen eller kronan ovanpå tanden spelar också stor roll för resultatet.

Kan behandlas kirurgiskt

En rotfylld tand med en infektion går ofta att göra om. Prognosen blir dock något sämre, jämfört med en tand som inte tidigare blivit rotbehandlad. En tidigare rotfylld tand som har en infektion vid rotspetsen kan även behandlas kirurgiskt. Detta gör man till exempel ibland om det sitter ett långt stift i rotkanalen. Vid en sådan operation kan den rotfyllda tanden tätas från rotspetsen.

En kompositfyllning fungerar bäst vid lagning av små hål. En fördel är att materialet ser naturtroget ut.

Komposit består främst av en plast som är utfylld med en så kallad filler. Plasten är lättflytande och fillern består ofta av mikroskopiskt små, hårda glas- eller kvartskorn.

Fördelar och nackdelar

Fördelen med komposit är att fyllningen, till skillnad från amalgam, limmas fast vid tanden. Komposit går också att göra mycket naturtroget. Om hålet är mindre blir hållbarheten oftast lång.

Vissa ämnen i komposit kan vara allergiframkallande, framför allt före det att fyllningen stelnat. Det finns få dokumenterade fall av kompositallergi bland patienter.

Kompositfyllningar är också känsliga för påfrestningar, till exempel hårt tuggtryck, och kan precis som andra konstruktioner i munnen dra till sig plack (bakteriebeläggningar). De kan missfärgas med tiden, i synnerhet om du är rökare, men de går oftast att byta ut.

Hur går det till?

Innan kompositen stelnat är den formbar. De vanligaste kompositmaterialen är ljushärdande, vilket innebär att de stelnar när tandläkaren lyser med en speciell lampa på fyllningen. Komposit krymper när den stelnar. Det spelar inte så stor roll om hålet är litet, men om hålet är stort kan spänningar uppstå mellan fyllningen och tanden. Om fyllningen släpper på något ställe kan karies bildas. Det kan även uppstå läckage, som leder till att tanden isar och att, på sikt, pulpan inuti tanden skadas. Mycket stora hål lagas därför bäst med någon typ av inlägg eller krona.

En amalgamfyllning som börjat släppa.
Tandläkaren har lagat tanden med komposit/plastmaterial

Fyllningar i keramik är hållbara och tillverkas av porslin eller specialglas. Ett inlägg är enkelt förklarat en fyllning som skapats utanför munnen. En tandläkare gör ett avtryck av den tand, eller de tänder som ska få ett keramiskt inlägg.

Ett hål i en tand som ska lagas.
Tandläkaren använder ett keramiskt inlägg som är gjort speciellt till tanden med hål.

En tandtekniker tar fram inlägget och tandläkaren limmar sedan fast det på tanden. Av estetiska skäl använder tandläkaren idag mest keramiska inlägg då de efterliknar tandens naturliga färg och inte blir synliga.

Tanden har blivit lagad med inlägget som tandläkaren har fäst på den.

Fyllning guld

Guldinlägg är en av de mest hållbara fyllningar som finns. Ett inlägg är enkelt förklarat en fyllning som skapats utanför munnen. En tandläkare gör ett avtryck av den tand, eller de tänder som ska få ett inlägg av guld. En tandtekniker tar fram inlägget och tandläkaren limmar sedan fast det på tanden. Guld är ett mycket hållbart material, men av estetiska skäl använder tandläkaren idag mest keramiska inlägg då de efterliknar tandens naturliga färg och inte blir synliga.

Guldinlägg är en mycket hållbar lösning.

Regeringen införde ett totalförbud mot kvikcksilver som började gälla den 1 juni 2009. Det här innebär ett generellt förbud mot kvicksilver i Sverige, exempelvis amalgam inom tandvården kommer i stort sett att upphöra.

Amalgam har tidigare varit världens mest använda fyllningsmaterial, eftersom det ger hållbara lagningar. Det är inte ovanligt med amalgamfyllningar som är över tjugo år gamla.

Hur går det till?

Amalgam innehåller den flytande metallen kvicksilver. När kvicksilvret blandas med ett pulver, vanligtvis bestående av tenn, silver och koppar, stelnar det och blir till amalgam. I ungefär tio minuter är amalgamet formbart. När amalgamet stelnar sväller det och detta gör att fyllningen kläms fast i hålet.

Amalgamet är inte helt formstabilt, vilket innebär att fyllningen med tiden passar sämre. Och även om den första amalgamfyllningen kan hålla länge är det vanligt med sprickbildning. Det gör det svårt att fästa en fyllning på nytt med god prognos, det vill säga lång hållbarhet.

En amalgamfyllning som börjat släppa.
Tandläkaren kan laga tanden med komposit/plastmaterial

Ju tidigare parodontiten behandlas, desto större är chansen till utläkning. En allvarlig parodontit kräver mer omfattande behandling, jämfört med en mildare som upptäcks i ett tidigare skede.

En frisk tand har en tandköttsficka som är 1 till 4 millimeter djup. Med parodontit ökar fickdjupet. I slutskedet kan det vara över 10 millimeter. Förlusten av fäste kan då nå rotspetsen på tanden, vilket gör den mycket rörlig. Fickorna är oftast också väldigt infekterade.

Inflammerat tandkött

En inflammation i tandköttet kan vara början till parodontit. Och det är placket som bildas i munnen som är orsaken till tandköttsinflammation (gingivit). Inflammation utan parodontit är enkel att behandla. Med förbättrad munhygien läker det oftast ut på en eller ett par veckor. Dock kan inflammationen komma tillbaka snabbt om munhygienen försämras. Noggrann rengöring med tandborste, tandtråd eller liknande är det enklaste knepet för att undvika inflammerat tandkött.

Tandsten

Risken för tandsten varierar från människa till människa och från tand till tand. Det kan också variera genom livet. Sämre munhygien leder ofta till att tandsten lättare bildas. Tyvärr får vissa människor mycket tandsten trots en bra munhygien. En förutsättning för all utläkning av tandlossningssjukdomar är att tandstenen avlägsnas. Eftersom du inte kan ta bort tandsten själv är det viktigt att regelbundet besöka en tandläkare eller tandhygienist som kan göra det åt dig.

Behandlingen är nästan smärtfri. Har du däremot djupa tandköttsfickor som är inflammerade kan du behöva lokalbedövning. Denna inflammation läker oftast ut inom några veckor, förutsatt att tandstenen tas bort och att du håller rent i munnen. Tandsten och inflammation kan snabbt komma tillbaka om munhygienen försämras.

Fördjupade fickor

Har dina tandköttsfickor blivit djupare kan tandstenen tränga ner och börja lösa upp benet. Tandsten och plack kan samlas nere i fickan där du inte kommer åt att rengöra. Sakta förstörs tandens fäste.

Behandling måste nu utföras av tandläkare eller tandhygienist. Den går ut på att tandstenen avlägsnas med specialinstrument eller ultraljud. Avgörande för ett lyckat resultat är att patientens munhygien fortsättningsvis är mycket bra.

Djupet på fickorna minskar vanligtvis med 2 till 3 millimeter de första månaderna efter en lyckad behandling. Därefter minskar det ofta ett par millimeter till. Målet är ett fickdjup på mindre än 4 millimeter. Vissa ställen kan dock ha större fickdjup men ändå vara i balans.

Den vanligaste orsaken till att fickdjupet inte minskar eller att sjukdomen kommer tillbaka är att munhygienen blivit mindre effektiv. Oftast beror detta på att en färdigbehandlad patient lätt faller tillbaka i gamla mönster. För att undvika detta är det viktigt med återkommande kontroller hos tandläkaren eller tandhygienisten. Tyvärr finns det en liten del behandlade parodontiter som inte läker ut, utan bara bromsas upp, trots lyckad behandling.

Tandkött

Ett sjukt tandkött är svullet och har större volym, jämfört med ett friskt som är i biologisk balans. När tandköttet läker efter en allvarlig parodontit kan det dra sig tillbaka något. Detta innebär sällan några problem funktionellt, men det kan medföra blottade tandhalsar och större mellanrum mellan tänder och tandkött.

En lätt inflammation i tandköttet läker vanligtvis ut på en dryg vecka. Förutsättningen är att eventuell tandsten tagits bort och att munnen hålls ren, enligt de instruktioner tandläkaren eller tandhygienisten gett.

Ett inflammerat tandkött kan se helt friskt ut.
Petar man på ett inflammerat tandkött så blöder det.

Ofta får man inga symptom på parodontit, förutom att tanden känns lös, men risken för infektion, svullnad och varbildning är stor. För att bromsa, och förhoppningsvis stoppa, sjukdomen behandlas man på liknande sätt som vid en mindre allvarlig parodontit. Ibland utförs även mindre operationer. Ytterligare ett alternativ är att avlägsna tanden. Många tandläkare har god erfarenhet av att behandla parodontit. En del remitterar dock patienterna till specialister, så kallade parodontologer.

Operation

Ibland är det svårt att få bukt med de fördjupade tandköttsfickorna. Det kan också vara problematiskt att komma åt tandsten nere på tandroten. Då kan operation vara ett alternativ. Syftet är att rengöra och reducera fickdjupet. Det är också ett sätt att göra det möjligt för patienten att själv hålla rent effektivt och skonsamt.

Tandläkaren gör då ett litet snitt för att kunna fälla upp en lucka in till det sjuka området. Detta gör det enklare att ta bort tandsten och sjuk vävnad runt tanden. När området är rengjort sys tandköttet tillbaka. Efter en till två veckor görs vanligtvis en kontroll. Operationen är smärtfri och sker under lokalbedövning. Behandlingen tar 30 till 60 minuter. Ibland får patienten lite värk efter operationen. Den lindras oftast effektivt med vanliga värktabletter.

Nybildning av tandfäste

Idag finns också metoder för att stimulera nybildning av fäste runt tanden. Vissa positiva resultat har kunnat påvisas, främst med olika typer av benstimulerande medel. Dessa läggs vanligtvis in i samband med operationen.

Översiktsröntgen som visar att benet runt tänderna har dragit sig tillbaka. Patienten har redan blivit av med en tand och fler kan det bli om inte behandling sätts in. Det vita på bilden är lagningar.

Implantat – att ersätta tänder

Det går att ersätta nästan alla förlorade tänder med implantat. Behandlingen innebär att en titanskruv får växa fast i käkbenet.

Tänder slits med tiden. Ibland så mycket att de går förlorade. De vanligaste orsakerna till tandförluster är tandlossningssjukdomar, karies och frakturer.
Sedan ett par decennier tillbaka finns hjälp att få, i form av implantat. I nästan alla fall går det att få tänder som sitter fast och ser naturliga ut med hjälp av denna behandling.

Implantat – en hållbar lösning

Behandlingen med implantat har en mycket god prognos. Undersökningar visar att 90 - 99 procent av broar som installerats fungerar bra under många år. Enstaka implantat når upp till 95 procent. Majoriteten av dem som får implantat bör kunna räkna med en livslång ersättning för sina förlorade tänder. Titanfixturer slits inte, men tänderna kan däremot behöva bytas ut. En bra munhygien är viktig för att inte titanfixturerna ska lossa.

Fixturer

Grundämnet titan kan accepteras av kroppen nästan som om det vore en egen vävnad. Detta gör att patienter kan få nya "rötter" som växer fast i käkbenet, tillverkade av titan. Ett implantat av det här slaget kallas för fixtur.

Med en mindre operation kan tandläkaren fästa titanfixturer i käken. På fixturen fästes sedan en så kallad distans som sticker ut en bit genom tandköttet. En krona eller bro limmas eller skruvas sedan fast på distansen.

När behandlingen utförs är det viktigt att patienten är frisk, men även patienter med medicinskt balanserade sjukdomar kan få implantat. Hög ålder är sällan något problem.

Komplikationer ovanliga

Ingreppet sker vanligtvis under lokalbedövning och är smärtfritt. Under de närmaste dagarna efter operationen kan det förekomma svullnad och värk. Allvarliga och omfattande komplikationer är ytterst ovanliga. Under vissa omständigheter kan det hända att implantatet inte fäster i käkbenet. Ibland gör man då om operationen. Alternativet är att fästa implantatetbron på färre fixturer än vad som från början var tänkt.

Benets kvalitet avgörande

Förlusten av en eller flera tänder gör benet där tandroten suttit understimulerat. Det kan leda till benet sakta försvinner. Fördelen med implantat är att benet stimuleras och att benvolymen bevaras. Ju längre man väntar med en implantatbehandling, desto större är risken för att benet inte räcker till att fästa fixturer i. Även i de fall där käkbenet är kraftigt resorberat finns det i dag tekniker för att få fixturer att bli stabila.

Benets kvalitet är avgörande för hur många fixturer som får plats. I helt tandlösa käkar är det vanligt att tandläkaren fäster sex stycken fixturer i överkäken och fyra i underkäken. På fixturerna kan en bro med nya tänder sedan fästas. Ibland är det inte möjligt att fästa så många fixturer. Alternativet kan då vara en form av avtagbar protes, en så kallad täckprotes. Trots att den är avtagbar har den ett bra fäste mot fixturerna och glider inte omkring som en vanlig protes.

Enstaka tänder saknas

Implantat är ett mildare, hållbarare och vanligtvis mer estetiskt alternativ till bro, som varit den vanligaste behandlingen mot tandlucka hitintills. Bron stödjer sig nämligen på tänderna framför och bakom tandluckan, vilket innebär att tandläkaren ofta måste slipa ner frisk tandsubstans för att kunna placera in bron.

Många tänder saknas

När många tänder saknas, eller när de tänder som finns kvar är av sämre kvalitet går det inte att säkert fästa en bro. Tidigare har protes varit den vanligaste behandlingsmetoden i detta läge. Den krokas fast med klamrar eller speciella fästen till de kvarvarande tänderna, eller fäster mot tandköttet, ungefär som en sugkopp. Nackdelen är att det kan vara svårt att vänja sig vid en protes, eftersom den kan skava och lossna.

Med hjälp av implantat är det nu möjligt att få fastsittande tänder, istället för protes. Undersökningar visar att ca 90 procent av alla implantat som görs i helt tandlösa käkar blir lyckade.

På Praktikertjänsts You Tube-kanal kan du se en film om implantat, proteser och broar.

En titanskruv har fått växa fast i käkbenet där det finns en tandlucka.
Ett singelimplantat gör tandraden komplett.

Protes

Att få ha en mun med fungerande tänder betyder mycket för oss alla. Mister man en eller flera tänder finns det i dag alternativ för att återställa funktion och utseende.

En hel- eller delprotes är väl fungerande tandersättningar som ger ett naturligt utseende. En delprotes ersätter en eller flera tänder och kan lätt plockas ut. En helprotes ersätter samtliga tänder i munnen och sätts oftast fast med så kallad sugkoppseffekt.

En protes är enkel att hålla ren och efter lite träning kan de flesta båda äta och prata obehindrat med protesen. Det är dock en omställning och individuella variationer kan göra anpassningen mer eller mindre lätt. Hur många tandläkarbesök som behövs för en protesbehandling varierar beroende på hur det ser ut i munnen.

Sjuka och skadade tänder

Ett vanligt scenario är att patienten har sjuka och skadade tänder som behöver tas bort innan man kan få en protes Tandläkaren tar ett avtryck av de gamla tänderna och med hjälp av avtrycket tillverkar ett tandtekniskt laboratorium en färdig protes. Man väntar med att ta bort tänderna tills protesen är klar, vilket innebär att patienten slipper gå utan tänder medan den görs. Vid efterbesök kan man justera protesen så att den passar bättre på den utläkta slemhinnan.

Bro kan vara alternativ

En protes kan bäras på natten. Man gör ren den med en borste varje dag och spolar den under vatten. Det finns speciella rengöringsmedel och borstar som används enligt rekommendation från tandläkaren. Ett alternativ till den avtagbara protesen kan vara implantat som opereras fast i käken. Implantat ger oftast fast sittande tänder. En avtagbar protes används dock under själva implantatbehandlingen som provisorisk tandersättning. Ett annat alternativ kan vara en bro som stöder på de intilliggande tänderna. Det är dock viktigt att stödtänderna är starka och välmående.

Få bort skavsår

När man får en protes är det vanligt att man får mindre skavsår. Ibland behöver protesen justeras. Det är viktigt att man försöker använda den regelbundet för att vänja munnen. Inför återbesök är det bra om skavsåren är kvar så att tandläkaren kan se var protesen behöver justeras. Vissa är hjälpta av speciella protesklister. Ibland gör man proteser för lång tid och i andra fall som provisorium till exempel under implantatbehandling.

Bra tandersättning

Mister man fler tänder kan protesen anpassas. Det gör protesen till ett lämpligt alternativ om man har fler tänder som på sikt är osäkra. En protes ger en kostnads- och tidseffektiv tandersättning som vanligtvis fungerar bra i många år.

På Praktikertjänsts You Tube-kanal kan du se en film om implantat, proteser och broar.

Kronor och broar

När tanden nästan är förlorad kan en krona ofta återställa funktion och utseende. Kronor går att tillverka i flera olika material. Vanligast är att innerkärnan på en krona görs i ett mycket hållbart material, till exempel guld, kromkobolt eller titan. De senaste årtiondena har även helkeramiska kronor börjat användas allt mer.

Hur går det till?

Kronor görs individuellt för varje patient. Tandläkaren behöver oftast ta ett avtryck av tanden som skall lagas. Med hjälp av avtrycket tillverkas en modell, och på den framställs sedan den starkare innerkärnan. Flera lager porslin bränns på innerkärnan, vilket ger kronan ett naturligt utseende och en naturlig form. Slutligen limmas kronan fast till tanden.

Stiftkronor

Ibland är tanden så skadad och kort att den inte kan bära en krona. Då kan tandläkaren förlänga tanden med ett stift, eller pelare som det också kallas. Stiftet sätts fast inne i roten och tanden måste då vara rotfylld. På pelaren kan en krona sedan fästas. Stift görs ofta i en guldlegering men också i titan, komposit eller kolfiber.

Broar/bryggor

Du kan ersätta en eller flera tänder med en bro, vilket är en fast tandprotes som sitter ihop i ett stycke. En bro kan klistras fast på oslipade tänder, eller så slipas tänderna innan bron sätts på som hättor.

En annan möjlighet är att ersätta tanden i luckan med ett implantat. Det här gör tandläkaren vid avsaknad rot, eller om roten är så pass dålig att det inte går fästa någon protetisk ersättning i den. Sedan kan kronan eller bron fästas på implantatet.

Om förlorade tänder ska ersättas med en fast bro måste det finnas tillräckligt många tänder som kan ge stöd åt bron. Tänderna får inte heller stå alltför långt ifrån varandra. En bro kallas ibland för brygga.

Ifall en tand har slagits ut, eller saknas vill tandläkaren helst inte slipa på de intilliggande tänderna för att kunna fästa bron. Då är ett implantat att föredra eftersom de friska tänderna vid luckan slipper bli påverkade.

På Praktikertjänsts You Tube-kanal kan du se en film om implantat, proteser och broar.

Information om tandreglering

Tänder påverkas av krafter och motkrafter som verkar på dem. Kraften från till exempel en tandställning kan få tänder att vandra. Tandreglering fungerar tack vare att våra tänder inte sitter helt fastväxta i käkbenet, utan hänger i små trådar som kallas ligament.

Omfattande tandbehandlingar är ofta en kombination av flera olika specialiteter där ortodonti (tandreglering) är en viktig del. Inför stora behandlingar är det därför vanligt att tandläkaren rådfrågar en ortodontist. Ortodontisten har stor erfarenhet av ansiktets och tändernas anatomi, tillväxt och samspel.

Tandreglering på barn, tonåringar och vuxna

På barn och tonåringar är det relativt enkelt att flytta tänder. Förflyttningen underlättas av att kroppen växer. Vävnaderna förändras och anpassar sig lättare. Det är till och med möjligt att påverka ansiktets tillväxt med hjälp av tandreglering.

På vuxna kan man oftast inte göra riktigt lika stora förändringar. Risken för viss tillbakagång när behandlingen är klar är större. Med rätt planering och behandling kan man dock uppnå fina och varaktiga resultat

Tandreglering – så går det till

Vid den första undersökningen registrerar tandläkaren hur tänder och käkar förhåller sig till varandra. Eventuella avvikelser antecknas. Som patient får du information om problem och risker, samt vad som eventuellt går att göra åt problemet.

Avtryck, röntgen och tracing

Om tandreglering kan vara aktuellt gör tandläkaren alltid en mer omfattande undersökning innan behandling genomförs. Ett avtryck av tänderna tas. Med detta som grund framställs sedan gipsmodeller som fungerar som underlag vid planeringen.

För att se relationer mellan käkben, tänder och ansiktsskelett använder sig tandläkaren också av röntgen. Ansiktets profil ritas sedan upp. På ritningen förs mätvärden från bland annat röntgen in. Metoden kallas tracing.

Behandlingen

Valet av behandling är unikt för varje patient. Generellt kan man säga att en behandling med tandställning ofta sträcker sig över ett år. Tänder och käkben vill ofta ta sig tillbaka till sin ursprungliga position. Det är därför viktigt att följa upp behandlingen. Ofta måste man "hålla i tänderna" med till exempel en retainer under en längre tid efteråt.

Tandsmycke

Den som vill kan sätta ett tandsmycke på en eller flera tänder i munnen. Ett tandsmycke kan bestå av en liten briljant, eller exempelvis föreställa en droppe, delfin eller månskära.

Om du vill kan du själv köpa ett tandsmycke och sedan ta med det till din tandläkare eller tandhygienist som sätter fast det. En del mottagningar säljer även tandsmycken. Materialet kan bestå vara guld, vitt guld eller kristaller. Det är inte något problem med att borsta tänderna trots att du har ett smycke.

Så går det till

Tandytan rengörs och behandlas sedan med en svag syra innan smycket klistras fast. Smycket fästs sedan med en droppe plast och poleras slutligen. Om du vill ta bort, eller byta ut smycket bör du göra det hos en tandläkarmottagning.

Om du inte är myndig behöver du ha tillåtelse av dina föräldrar att skaffa ett tandsmycke.

Därför missfärgas dina tänder

Tandfärg varierar från människa till människa. Tänderna mörknar också med åren. Emaljen är normalt det vitaste på tanden. Under den finns dentinet, som är mer färgstarkt. Eftersom emaljen är genomskinlig är det främst dentinets färg som reflekteras och bidrar till tandens färg. Är dentinet kraftigt gult upplevs alltså tanden som gul.

Ytlig missfärgning

Tandfärgen påverkas av mat och dryck. Du har säkert hört att rödvin, kaffe och tobak kan orsaka missfärgningar. Om det rör sig om ytliga missfärgningar kan tandläkaren eller tandhygienisten ta bort dem med en enkel putsning.

Djup missfärgning

Färgämnen från mat och dryck kan också ge djupare missfärgningar. Ibland kan färgförändringar även bero på att pulpan inuti tanden skadats eller dött. I båda fallen kan en blekning vara lösningen för att få tanden, eller tänderna, ljusa igen.

Läs mer om missfärgning

Lagningar måste efterlikna tanden

När ljus faller in mot en tand passerar det genom emaljen, som är ganska genomskinlig. För att kunna ersätta en skadad tand och samtidigt göra det naturligt vackert måste lagningen efterlikna emaljen och dentinets skikt. Vissa material, som till exempel keramer, är bättre på att simulera verkligheten. Keramer är också mer färgbeständiga jämfört med kompositmaterial.

Se en film om tandfärg och blekning av tänderna inne på Praktikertjänst You Tube-kanal

I den här kronan blockeras ljuset, vilket gör att tanden ser missfärgad ut.
En ny keramisk krona reflekterar ljuset på samma vis som en naturlig tand.

Färgen förändras med tiden

Trots att emaljen är hård och tät uppstår mikroskopiska sprickor där färgämnen kan tränga in. Med åren antar tänderna därför en mörkare färg. Ibland kan tandköttet dra sig tillbaka och blotta en del av rotytan som består av dentin. Tanden ser då gulare ut vid tandhalsen. Tyvärr är det ofta svårt att bleka denna del av tanden. Det kan dock finnas annan hjälp – tala med din tandläkare om detta.

Tandläkaren kan ge hjälp

Med hjälp av moderna blekmetoder kan tandläkaren ofta hjälpa många som har gula och missfärgade tänder. Beläggningar på tänderna avlägsnas säkrast hos tandläkare eller tandhygienist.

En naturlig tand släpper igenom ljus.

Blekning information

Det finns olika blekningsmetoder. Undersökningar visar att blekning inte är skadligt om det utförs på rätt sätt.

Ytliga missfärgningar, orsakade av till exempel mat och dryck, kan tandläkaren eller tandhygienisten ta bort med en putsning. Om missfärgningen däremot ligger djupare kan en blekning vara lösningen. Det blekmedel som används tar sig nämligen, via sprickorna i emaljen, in till dentinet som finns därunder och bleker det.

Kriterier måste uppfyllas

Nästan alla tänder går att bleka. En blekning kan utföras antingen hos tandläkaren eller hemma av patienten själv. Det viktiga är att en tandläkare först undersöker och bestämmer vilken typ av material som ska användas och hur länge behandlingen ska ske.

För att kunna bleka tänderna måste följande kriterier vara uppfyllda:

  • Om du har fyllningar måste de vara av god kvalitet
  • Om du har hål (karies) måste det vara behandlat
  • Ytliga beläggningar bör vara borta
  • Ditt tandkött måste vara friskt och du får inte ha några sjukdomar i munnen
  • Du bör ha fyllt 18 år
En missfärgning som uppkommit i fosterstadiet då moderna har intagit antibiotika.
Blekning av missfärgningen gjorde tänderna ljusare.

Inte skadligt att bleka

För starka blekmedel är inte bra. Därför arbetar tandläkare oftast med svagare, mer skonsamma medel som får verka under längre tid.
Vetenskapliga undersökningar visar att man med hjälp av ett mikroskop kan se att emaljen på tandens yta påverkas. Det handlar dock om en väldigt liten påverkan – man kan jämföra det med att dricka en Coca Cola!

På Praktikertjänsts You Tube-kanal kan du se en film om hur blekning kan gå till.

En medfödd lätt missfärgning som blivit värre med åren.
Blekning gjorde missfärgningen av tänderna ljusare.

Blekning hemma – så går det till

Det finns flera olika metoder som kan bleka dina tänder. Diskutera med din tandläkare för att få reda på vilken som passar just dig.

Den vanligaste blekmetoden utförs med en blekskena som framställs individuellt för varje patient. Behandlingen sköts av patienten själv. Innan en blekning påbörjas får patienten alltid noggranna anvisningar.

Tandläkaren tar ett avtryck av tänderna. I avtrycket hälls sedan gips. På gipsmodellen framställs en individuellt anpassad form - en så kallad blekskena. Den får patienten sedan med sig hem, tillsammans med blekmedel.

Inför behandlingen appliceras blekmedlet i skenan som därefter placeras över tänderna. De flesta blekmedel är som mest aktiva under några timmar och det finns medel för både dag- och nattblekning.

Behandlingen upprepas

Beroende på typ av missfärgning och önskat resultat upprepas behandlingen under ett antal dagar eller nätter. Vanligast är mellan tio och femton gånger per behandlingsperiod. Resultatet beror på orsaken till missfärgningen. Nästan alla behandlingar leder till ljusare tänder.

Se en film om tandfärg och blekning av tänderna inne på Praktikertjänst You Tube-kanal

Blekning hos tandläkaren – så går det till

Det finns flera olika metoder som kan bleka dina tänder. Diskutera med din tandläkare för att få reda på vilken som passar just dig.

Vid blekning hos tandläkaren, ibland kallat power-bleaching, används ingen blekskena. Några olika sätt att utföra blekningen finns. Det som skiljer power-bleaching från hemblekning är att det går att använda mer koncentrerade lösningar, eftersom behandlingen sker under övervakning av tandläkaren. Därför blir behandlingstiden också avsevärt kortare.

Tandköttet måste skyddas

På samma sätt som du skyddar hårbotten när du färgar håret måste tandköttet skyddas när du bleker tänderna. Detta görs med en gummiduk eller med ett plastmaterial som tillfälligt målas över tandköttet. Mellan en och tre gånger upprepas denna behandling. Det tar ungefär en timme per gång. Resultatet syns omgående.

Blekning av enstaka tand hos tandläkaren

Är det en enstaka tand som ska blekas gör tandläkaren en öppning på tandens baksida för att kunna bleka den inifrån. Efter en rengöring placeras blekmedel inuti tanden. Som skydd läggs en tillfällig tät fyllning. Efter ungefär en vecka kontrollerar tandläkaren resultatet. Vid behov kan behandlingen upprepas en eller ett par gånger.

Se en film om tandfärg och blekning av tänderna inne på Praktikertjänst You Tube-kanal

Blekningens varaktighet

Blekningens varaktighet är individuell. Oftast håller det i flera år. Bleker du hemma kan du spara blekskenan. På så vis behöver du bara köpa extra blekmedel hos din tandläkare om du vill göra om behandlingen. Varaktigheten blir så klart bättre om du sköter dina tänder ordentligt. Undvik gärna sådant som ger fläckar på tänderna en tid efter behandlingen, till exempel tobak, kaffe, te och vin.

Missfärgningar, mellanrum, ojämnheter och fula fyllningar går att komma till rätta med. Idag kan tandvården erbjuda skalfasader.

En skalfasad är ett tunt skal, antingen gjort i keramiskt material eller i komposit. Det framställs individuellt för varje patient och tand. Passformen blir därför perfekt. Skalfasaderna fungerar ungefär som lösnaglar i porslin. De döljer sprickor, fula fyllningar, stora mellanrum eller tänder som mörknat efter en skada. Och du behöver inte vara orolig för att tappa dem. När en fasad väl sitter fast fungerar den som en del av tanden.

Liknande uppbyggnad

Det är i huvudsak för framtänder som skalfasader görs. Det finns många olika orsaker till att en patient vill ha fasader. Till exempel som en ersättning för en avslagen bit av en tand, eller som en breddning för att fylla ut ett störande mellanrum. Skalet sitter hårt och lossnar normalt inte eftersom det limmas utanpå tanden. Och resultatet blir mycket naturligt, tack vare att fasaden liknar tandens egen uppbyggnad – nästan som ett nytt lager emalj.

Missfärgade och lagade tänder.
De tidigare missfärgningarna och lagningarna försvann med sex skalfasader.

Skalfasader - så går det till

Är tänderna små redan innan behandlingen behöver tandläkaren oftast inte forma till dem. Om det däremot är ont om plats behöver ett tunt skikt av emaljen tas bort. Vanligtvis räcker det med ungefär en halv millimeter.

Tandläkaren tar sedan ett avtryck. I detta hälls gips. Gipsmodellen blir en perfekt kopia av tänderna. Denna kopia skickas därefter till ett tandtekniskt laboratorium där skalfasaderna framställs.

Vid nästa besök får patienten prova fasaderna. Om det ser bra ut limmar tandläkaren fast dem.

Kompositfasader

Tandläkaren kan också bygga upp tanden med komposit. Den här metoden används i synnerhet på framtänder. En kompositfasad görs genom att tandläkaren skulpterar materialet i tunna lager på tanden. Hållbarheten kan vara lång, men med tiden ökar däremot risken för missfärgningar. En fördel är att kompositfasader ofta går att göra på ett tandläkarbesök.

Keramisk håller längre

Jämfört med keramiska fasader är kostnaden för kompositfasader lägre. Dock är hållbarheten vanligtvis något kortare.

Individuellt anpassade keramiska skalfasader tillverkas av tandteknikern.
De tunna fasaderna limmas fast på tänderna.

Ett ökande antal tandläkarmottagningar erbjuder i dag laser som ett naturligt understöd vid olika typer av behandlingar.

Sedan årtionden tillbaka fyller laserteknik vår vardag, dag som natt. DVD/CD spelare, datormusen, mätningar och registreringar liksom det mesta inom tillverkningsindustrin är idag helt beroende av laserteknik. Inom kirurgi och tandvård har laser använts sedan 60-talet.

I dagens medicinska områden finns laser representerat inom samtliga specialiteter:

Ett naturligt val när man vill uppnå största möjliga precision och säkerhet i behandlingarna. Och med förutsägbara resultat, oftast utan de för patient och läkning vanliga negativa komplikationerna vid eller efter ett ingrepp.
Några av de fördelar som patienter kan förvänta sig av laserunderstödd tandvård är:

  • Mer komfortabla behandlingar genom att laserbehandlingen kan ske utan att instrumentet är i kontakt med det behandlade området. Istället för att borra i tanden kan tandläkaren skonsamt, och utan vibrationer, ta bort allt det oönskade i tanden, till exempel karies. Kvar blir då det friska materialet utan att pulpan (nerven) i tanden far illa.
  • Ofta används en så kallad mini-invasiv teknik, det vill säga så lite som möjligt tas bort av tandens eget friska material. Därefter lagas tanden på bästa sätt med fyllning eller krona.
  • Om en operation är nödvändig, så kan patienten i de flesta fall gå till jobbet direkt efter behandlingen. Detta beror på att svullnader och värk är ovanliga efter laserunderstödda operationer. Betydligt mindre mängd bedövningsmedel och värktabletter behövs. Även behovet av antibiotika minskar, vilket har stor betydelse för kampen mot bakteriers resistensutveckling.
  • Bakteriekontrollen är mycket god när tandläkaren med laserunderstöd behandlar sjukdomstillstånd i tänder, tandkött eller käkben. De kvarlämnade friska cellerna i kroppen reagerar inte negativt på det laserljus som använts. Färre problem efter en behandling är en frukt av detta. Till exempel är ilningar ovanliga efter att laser gjort tanden helt ren.
  • Olika våglängder av laserljus har skilda egenskaper beroende på vad som skall behandlas. Tandläkaren kan välja en lasertyp som kan minska eller få bort knepiga infektioner, även om de ligger dolda för ögat. Det går i vissa fall att lysa igenom friska delar för att komma åt sjuka. Denna teknik används bl.a. i samband med rotfyllningar, inflammationer och när tandnerver är hyperkänsliga.
  • Många virusorsakade sjukdomar som angriper munhålan kan mildras eller stoppas med hjälp av laser: t.ex. blåsor/sår orsakade av Herpesvirus. Behandlingen tar enbart någon minut och är helt smärtfri.
  • Tandhygienisten kan med fördel använda olika typer av laser för att underlätta tandstensborttagning. Inte minst möjligheten att mer skonsamt och med större kontroll över bakterierna rengöra i tandköttsfickor uppskattas av både patient och tandvårdspersonal.

Är laser en säker behandlingsmetod?

Ja, all behandling med laser inom tandvården kan utföras helt säker. Liksom övrig medicinsk behandling krävs utbildning och god kunskap inom området. Tandläkare och annan behandlande personal skall utbildas grundligt innan de erbjuder tandvård med laser.

Patienter och personal förses med speciella skyddsglasögon, då vissa våglängder annars kan skada ögat vid en direkt belysning.

En annan trygghet är att det laserljus som används består av våglängder som vi dagligen omger oss med, det vill säga de återfinns i vanligt dagsljus. Skillnaden är att ljuset är flerfalt förstärkt och med stor precision kan säkra behandlingarna utföras med förutsägbart resultat.

Lasers framtid inom tandvården

Idag finns väl utprovade behandlingsmetoder där laserunderstöd kan tillföra den goda konventionella tandvården än större säkerhet och ett minskat behov av kemiska preparat som bedövning, smärtstillande, kortison och antibiotika.

Nya behandlingsmetoder forskas fram kontinuerligt, tillsammans med en ökande kunskap om hur laserljusets speciella egenskaper påverkar olika sjukdomstillstånd.

Laserljuset framställs så att enbart en färg (våglängd) av förstärkt ljus lämnar instrumentet. Olika våglängder ger skilda egenskaper hos ljuset när det träffar den yta som skall behandlas. Utan att mediciner eller kemikalier behöver användas.

Ta bort karies

När karies avlägsnas tas all laserenergi upp av vatten som sprayas på tanden. Med mycket korta mikroexplosioner avlägsnas den dåliga och vattenrika karies som finns och den friska delen av tanden kan sparas i stor utsträckning. Ingen värme bildas och patienten slipper borrens vibrationer. Tandläkaren kan även välja att med laser ta bort emalj som inte skall vara kvar.

Laser vid operationer

Som understöd vid operationer finns flera lämpliga lasertyper. Vill man slippa blödning så används en typ av laser som försluter blodkärl och är målet att försiktigt ta bort inflammerad mjukvävnad från frisk, så väljer tandläkaren en annan

Bakteriedödande

Energin hos vissa våglängder av laserljus tas upp i färgade, pigmenterade celler. Detta utnyttjar man när mer sjukdomsskapande bakterier skall dödas. De flesta av dessa bakterier är nämligen pigmenterade. Laserljuset kan till exempel med en smal ljusledande fiber föras ned i en tand som ska rotfyllas. Ljuset når långt in i tandrotens väggar och dödar där aggressiva bakterier. Denna metod används också på patienter med tandlossningsproblem.