Foto: Mariana Karlsson

Vanliga problem

Vad gör man om man är rädd för att gå till tandläkaren? Och varför gör det ont? Hur blir man av med dålig andedräkt?

Praktikertjänst vill ge dig svar på de vanligaste problemen som kan uppstå i munnen och vad det går att göra åt dem.

ALLA
Värk Utseende och funktion Tandköttsproblem Muntorrhet Dålig andedräkt Snarkning Tandvårdsrädsla

Behandling och hjälp av tandvårdsrädsla

Var tionde svensk lider av tandvårdsrädsla, men idag kan tandvården erbjuda mycket hjälp och lindring för den som känner oro.

Det svåraste för den som är tandvårdsrädd är många gånger att ta kontakt med en tandläkare. Det kan vara bra att veta att många tandvårdsteam har som inriktning att hjälpa dig som känner stor oro. Det viktigaste är först och främst att du som patient trivs och känner dig trygg hos din tandläkare.

Behandlingsalternativ

Som lindring och hjälp finns flera alternativ för den som är tandvårdsrädd. Tala först och främst med din tandläkare och berätta hur du känner. De flesta tandläkare har kontakt med specialister som kan hjälpa till med till exempel narkosbehandling. För de allra flesta behövs dock inte narkos, när väl den rätta tandläkaren dyker upp!

Hjälp finns att få

Det är viktigt att du får diskutera igenom dina alternativ. Narkos är som sagt ett, men det bör tilläggas att nedsövning inte är helt riskfritt. Andra, enklare och mer riskfria alternativ finns i form av medicinering före behandling, lustgas, lättnarkos, avslappning, akupunktur etc.

Alla landsting erbjuder behandling mot svår tandläkarskräck. Behandlingen räknas som sjukvård och utförs i samarbete med psykolog och tandläkare.

Vi ger dig en mjukstart

Alla Praktikertjänsts tandläkare är vana vid tandvårdsrädda patienter. Några är dessutom specialiserade på det. Ett tips är att börja med att beställa tid för undersökning. På så vis får du som är tandvårdsrädd en mjukstart, helt enkelt känna efter hur det känns.

Läs mer om hur en undersökning kan gå till

Ibland kan ett bettfel orsaka stort lidande, men många människor är faktiskt inte ens medvetna om sina bettfel.

Med dental anomali menas att enskilda tänder är tippade eller roterade. Tänder som inte kommit fram, trots att anlaget finns, är också vanligt förekommande.

Utrymmesproblem beror på att det antingen saknas tänder, eller att det finns för många, alternativt att käkarna är för små eller för stora. Tänder kan vara trångställda, beroende på att det är ont om plats i käkbenet. Det omvända problemet finns också, det vill säga att tänderna är glesställda så ett mellanrum bildas.

Överbett och underbett

Malockusion innebär en avvikelse i relationen mellan käkar och tänder. Exempel på detta är underbett och överbett.

Saxbett

Ett saxbett är när en eller flera tänder i överkäken och underkäken inte biter mot varandra i det mest optimala läget. Orsaken till saxbett kan vara flera. Tänderna i underkäken kan tippa in mot tungan eller tänderna. Ibland kan en del tänder luta ut mot kinden. Hela underkäken kan också vara proportionerligt mindre än överkäken. Ett överbett kan också orsaka saxbett.

Sju procent har saxbett

Det är inte helt ovanligt med enstaka tänder i saxbitning, ungefär sju procent av befolkningen har eller har haft det. Att ha saxbett på alla kindtänder på båda sidorna är däremot ovanligt. I vissa fall behandlar tandläkaren - vid andra inte. Många faktorer spelar in när tandläkaren väljer vad som ska göras. Generellt gäller att om bitningen medför, eller misstänks kunna medföra, en tvångsförning, det vill säga att underkäken tvingas på grund av saxbitningen åt ett onormalt håll, rekommenderas behandling.

Det är inte bara tänderna som behöver skötas om. Även tandköttet behöver omvårdnad. Ett blödande tandkött tyder på inflammation. Det kan också vara ett tecken på begynnande tandlossning.

Det mest effektiva sättet att förebygga eller bota blödande tandkött är att vara noggrann med munhygienen. Tandborste och tandtråd är de bästa och skonsammaste hjälpmedlen för detta.

Inflammation

Tandköttet kan ibland blöda lite lätt vid rengöring. Detta betyder att du fått en inflammation. Den vanligaste orsaken till det är att bakterier har fått sitta för länge på tänderna eller i tandköttsfickorna runt tänderna.

Förebygg blödande tandkött

Inflammation förebyggs med hjälp av ordentlig och daglig rengöring. Tandborsten är en bra start, men tandtråd, mellanrumsborstar eller tandstickor är nog så viktiga! Tandborsten kommer åt ut- och insidan av tänderna men kommer inte åt mellan dem. Genom att komplettera tandborsten med till exempel tandtråd så får du rent även mellan tänderna. På så vis minskar du risken för inflammation i tandköttet och tandlossning.

Behandling

Det finns bakteriedödande medel för munbruk. Dessa används ofta under en begränsad tid, till exempel efter operationer i munnen. Det botar dock inte orsaken till det blödande tandköttet. Med rätt teknik på rengöringen, med tandborstning och tandtråd, mellanrumsborste eller tandstickor, läker inflammationen normalt ut på någon vecka. Om den inte gör det ska du kontakta din tandläkare.

Här kan du läsa mer om blödande tandkött

En frätskada på tänderna innebär att tandens yta har utsatts för slitage av sura ämnen. Orsaken till en frätskada kan vara sura produkter som läsk, juice eller godis. En annan anledning kan vara sjukdom som gör att man ofta kräks eller får sura uppstötningar

I ungefär en halvtimme efter att du ätit pågår ett syraangrepp i din mun. Vanligtvis kan saliven reparera skadan på emaljen efter syraangreppet. Utsätts tänderna ofta för syraangrepp så ökar risken för karies. Rengör du tänderna dagligen med fluortandkräm fungerar reparationsarbetet vanligtvis bra.

Om du har kräkts ska du tänka på att du bör vänta minst en timme med att borsta tänderna. Magsyran luckrar upp emaljen och borstar du medan tandytan är uppluckrad kan tänderna bli repiga. Skölj istället munnen med vatten, eventuellt med lite extra fluor i. Efter någon timme har emaljen hårdnat igen och klarar av en tandborstning.

Läs mer om kräkningar och hur de påverkar tänderna

Behandling

Om du har fått omfattande frätskador på tänderna går det att med moderna tekniker och material limma på tunna keramiska fasader. Behandlingen både bygger upp och skyddar tänderna i framtiden. Liknande skydd kan ibland utföras med komposit. Om frätskadorna inte är så djupa kan de avstanna om du  undviker sura drycker och livsmedel.

Normalt slits tänderna ner långsamt. För en del människor går det dock lite snabbare. Orsaken kan vara tandpressning, eller tandgnissling, som vanligtvis sker nattetid och oftast helt omedvetet.

Ansiktet, munnen och tuggsystemet är en komplicerad apparat. Många faktorer påverkar balansen. Det finns teorier om varför vissa människor pressar tänder, men några säkra svar finns inte. Tandpressning kan leda till att tandhalsarna blottläggs, att tänderna slits ner och lagningar går sönder. Benet runt tänderna kan till och med lösas upp.

Utlösande faktorer

Utlösande faktorer för tandpressning kan vara att bettet inte passar ihop, att det saknas tänder, eller att de står i ett sådant läge att jämvikten störs. Det kan också handla om att käklederna har skador, eller att det centrala nervsystemet som samordnar tuggsystemet kan vara påverkat, till exempel genom sjukdom eller stress. Orsaken är sällan bara en.

Symptom

Vissa är helt omedvetna om sin överbelastning, medan andra har symptom. Det kan röra sig om värk i rygg, axlar, huvud, öron och muskler, eller ömhet i tänder och käkleder. Ibland kan det också innebära svårigheter att gapa eller stänga munnen, käkledsljud och låsningar.

Troligtvis gnisslar och pressar den här patienten nattetid. Spänningshuvudvärk och ömma tänder är två vanliga symptom.
En bettskena som används när patienten sover kan lindra problemet.

Behandling

Tandläkaren kan ofta tidigt se problemen och erbjuda hjälp. Den vanligaste metoden för att skydda och ibland också bota en patient från tandpressning är bettskena. Bettskenan stabiliserar käken och avlastar käklederna. Den kan också användas för att förbättra funktionen i tuggsystemet och bidra till att spända käkmuskler lättare slappnar av. Dessutom skyddar den från det slitage och den belastning på tänderna som gnisslingen orsakar. Skenan används vanligtvis på natten.

Om tänderna har har slitits ner kan de återställas med hjälp av exempelvis skalfasader.

På Praktikertjänsts You Tube-kanal kan du se en film om tandpressning.

Tänderna har överbelastats under lång tid och blivit korta och nednötta
Nednötta tänder går att återställa, här med keramiska skalkronor.

I munnen finns alltid massor av bakterier. De flesta fyller en viktig funktion, men vissa kan ställa till skada. När munbakterierna matas med kolhydrater börjar de att producera syra. Syran börjar fräta på emaljen och till slut kanske ett hål bildas.

En vanlig orsak till en hög kariesrisk är småätande. Varje gång du äter eller dricker någonting som innehåller socker eller andra kolhydrater startar syraattacken. Får inte munnen vila några timmar mellan målen är risken för hål större.

Det naturliga försvaret mot syraangrepp är emaljen och den rengörande saliven. Anledningen till att du ändå kan få hål är alltså att munnens försvar inte orkar stå emot syraangreppet.

Syraangreppet

I ungefär en halvtimme efter att du ätit pågår ett syraangrepp i din mun. Vanligtvis kan saliven reparera skadan på emaljen efter syraangreppet. Utsätts tänderna ofta för syraangrepp så ökar risken för karies. Rengör du tänderna dagligen med fluortandkräm fungerar reparationsarbetet vanligtvis bra.

Ett hål bildas

Det är svårt för syran att lösa upp den hårda emaljen, men när ett hål väl bildats går det fortare. Syran fräter sig sedan in i det mjukare dentinet. Om hålet inte behandlas kan bakterierna tränga längre in i tanden så att den innersta delen, pulpan, blir inflammerad. Inflammationen kan i vissa fall fortsätta ut i käkbenet och ge skador även där.

Karies syns inte alltid

En tidig kariesskada kan ibland synas som en vit fläck eller rand på tanden. Om skadan sitter på de ytor som inte syns utåt kan tandläkaren ta röntgen till hjälp.

Tidig karies känns oftast inte, men när hålet blir djupare kan du ibland känna isningar i tanden. Tanden kan också kännas öm när du tuggar. Får du tandvärk kan det vara ett tecken på att skadan redan är skedd.

På Praktikertjänsts You Tube-kanal kan du se en film om karies.

Ett mindre kariesangrepp som upptäckst i tid.

Ilningar och isningar i tänderna är oftast ofarligt, men nog så irriterande. Orsakerna kan vara flera.

Ilar det i en tand när du äter något kallt eller dricker något varmt kan det bero på att du slarvat med munhygienen, att dina tänder är överbelastade eller att du borstat för intensivt. Hela tanden kan drabbas av ilningar, men tandhalsarna brukar vara extra utsatta eftersom det där inte finns någon skyddande emalj.

Vissa tandkrämer hjälper

Vissa tandkrämer sägs ha effekt mot ilningar. Det beror på att de hjälper till att plugga igen de små kanalerna på rotytan. Inga omfattande vetenskapliga bevis finns för att det verkligen fungerar, men det skadar inte att prova. Många människor upplever att det blir bättre. Som hjälp mot ilande tandhalsar kan tandläkaren i vissa fall lägga på ett tätande medel eller fluorbehandla de känsliga ytorna.

Hål och trasiga fyllningar

Ilningar kan också bero på att du har ett hål. Om det ilar under en lång tid bör du gå till tandläkaren för att kontrollera. Ibland kan det röra sig om att du måste byta ut en fyllning som kanske läcker.

Hur går det till när tandläkaren lagar ett hål?

Skadad pulpa

Vid enstaka tillfällen kan ilningar bero på att pulpan är skadad och då måste tanden kanske rotbehandlas. Om det ilar och värker på varmt och du är tvungen att skölja med kallt vatten för att värken ska gå över är det ofta ett tecken på att pulpan (nerven) är skadad.

Missfärgningar kan orsakas av mat och dryck. En skadad tand kan också skifta i färg. En missfärgad tand kan bli ljus igen med hjälp av blekning.

Tandfärgen varierar från människa till människa. Tänderna mörknar också med åren. Mat och dryck påverkar dina tänders färg. Du har säkert hört att rödvin, kaffe och tobak kan orsaka missfärgningar. Om det rör sig om ytliga missfärgningar kan tandläkaren eller tandhygienisten ta bort dem med en noggrann putsning.

Färgämnen från mat och dryck kan också ge djupare missfärgningar. Då kan en blekning vara lösningen för att få tanden, eller tänderna, ljusa igen.

Läs mer om tandblekning

Olika färg på olika tänder

Olika delar på tanden har olika färg. Tandhalsen är till exempel ofta mer färgstark, och skären på framtänderna ljusare och många gånger blåtonade eller genomskinliga. Hörntänderna är oftast mer färgstarka än vad framtänderna är. Tuggytorna har vanligtvis mörka fåror i de naturliga sprickorna.

Skadade tänder

Färgförändringar kan bero på att pulpan inuti tanden skadats eller dött. En skadad tand kan skifta i färg och bli grå-brun. Efter en tid brukar tanden blekna och anta en mer gulaktig färg. Blekning kan vara ett sätt att få tanden ljus igen. Om tanden däremot ändrar färg ytterligare bör du uppsöka din tandläkare. Gamla lagningar kan ibland missfärgas. Missfärgningar kan även bero på karies - hål i tänderna.

Genetiska sjukdomar

Det finns genetiska sjukdomar som ger skador i emaljen av olika slag. Det innebär oftast att emaljen inte håller och faller av från dentinet. Ofta är dentinet därunder dessutom kraftigt missfärgat och skiftar i brun-svart.

Medfödda emaljskador

En del har medfödda skador på emaljen som brukar synas som en kritig, vit fläck. Dessa skador har oftast uppstått redan innan födseln, eller under amningen. En orsak till detta kan vara för mycket fluortillförsel via mamman eller senare till barnet. En annan kan vara sjukdom hos mamman eller barnet, till exempel näringsmässig obalans. Man vet också att vissa antibiotika (tetracykliner) ger emaljskador, om de ges till mamman eller barnet i ett tidigt skede.

Berätta alltid för din tandläkare om du ofta känner dig muntorr! Muntorrhet motverkas genom att du dricker och sköljer munnen med vatten. Undvik däremot juice, saft och läsk eftersom det ökar risken för karies. Mat med tuggmotstånd som tuggas ordentligt stimulerar saliven. Exempel på sådan mat är hårt bröd och morötter.

Mer saliv

Smörjande och/eller salivstimulerande medel lindrar också besvären. Till exempel sugtabletter eller tuggummin som innehåller xylitol. Det finns också smörjande och salivstimulerande munsprayer på Apoteket, till exempel Saliva Orthana, Proxident.

Fluourpreparat som hjälper

Tandläkaren kan ibland också rekommendera receptfria fluorpreparat som bland annat hjälper till att minska kariesrisken för muntorra.

Muntorrhet kan vara en följd av en rad olika saker: biverkning av vissa mediciner, sjukdom, stress, nervositet eller munandning. Det är också vanligt med muntorrhet när du blir äldre. Muntorrhet ökar risken för karies. Kryddad mat och dryck bränner och svider oftare i en torr mun. Och risken för skador, till exempel skavsår i slemhinnan, ökar när det inte produceras tillräckligt med saliv i munnen. Långvarig muntorrhet är ett allvarligt tillstånd. Vid uttalad muntorrhet krävs extraordinära insatser från både sjukvård och tandvård.

Mediciner

Den kanske vanligaste orsaken till muntorrhet är biverkningar av vissa läkemedel vid behandling av till exempel allergi och astma, depression, psykiska besvär, högt blodtryck och magkatarr. Sjukvårdsrådgivningen har en lista på de mediciner som kan orsaka muntorrhet.

Sjukdomar

Muntorrhet kan vara en följd av vissa sjukdomar, till exempel diabetes, Sjögrens syndrom, anorexia nervosa och reumatism. Strålbehandling av tumörer i huvud- och halsregionen medför ofta också muntorrhet. Ett försämrat allmäntillstånd kan göra munnen torr.

Ålder

Det är vanligt med muntorrhet när vi blir äldre. Salivkörtlarnas funktion minskar, på samma sätt som de flesta körtlar i kroppen förändrar sitt beteende med stigande ålder.

Övriga orsaker

Munandning orsakar ofta muntorrhet. Andra orsaker kan vara stress och nervositet.

Det du ätit kan kännas i din andedräkt. När mat tas upp av kroppen transporteras näring via blodbanan till lungorna. Ibland kan det leda till att du luktar illa ur munnen.

Munnen är alltid full med bakterier. Det är normalt. Bakterierna fyller en funktion bland annat i samband med matsmältningen.

Mat som blivit kvar

Så fort du äter något fastnar matrester på och runt tänderna. Plack bestående av mat och bakterier bildas. Under kommande dygn ruttnar placket och börjar sprida en mindre angenäm lukt.

Det ruttna placket försvinner inte av sig själv utan måste avlägsnas. Om du bara borstar tänderna och inte rengör mellan dem lämnas 25 procent av matresterna kvar.

Muntorrhet

Muntorrhet (xerostomi) kan ge dålig andedräkt. Saliven har en skyddande funktion och hjälper till att skölja rent i munnen. Den har också en bakteriedödande funktion. Man kan säga att ju mindre mängd saliv, desto fler bakterier. Salivproduktionen är alltid sämre under natten. Då frodas bakterierna.

Muntorrhet kan bland annat orsakas av ett flertal mediciner, återkommande munandning och systemsjukdomar. Om du ofta känner dig muntorr kan din tandläkare hjälpa dig med råd och eventuell behandling.

Rökning

Rökning ger alltid dålig andedräkt – något som rökaren själv sällan känner, men nästan alltid omgivningen. Rökningen missfärgar dessutom tänderna, minskar smaklökarnas förmåga och irriterar slemhinnan. Tobaksrökare löper en mycket större risk att drabbas av tandlossning. Cancerrisken är också avsevärt högre hos rökare. Din tandläkare är alltid uppmärksam på eventuella tecken på sjukdomar associerade med rökning.

Sjukdomar

Olika sjukdomar kan ge dålig andedräkt. Exempelvis lokala infektioner i näsa och hals, kroniska bihåleinfektioner, kroniska bronkiter, diabetes och magsjukdomar. Om din tandläkare anser att din mun är frisk och ren kan han eller hon remittera dig till en läkare för att utreda eventuella andra orsaker.

Tandlossning

Ett varningstecken vid tandlossning (parodontit) kan vara en konstant dålig andedräkt och/eller dålig smak från munnen.

En snarkskena (antiapnéskena) kan vara en lösning för den som lider av snarkning och/eller andningsuppehåll. För att kunna få en sådan behandling måste först en noggrann utredning göras. Behandlingen är ett samarbete mellan tandvård och sjukvård.

Skenan vidgar andningsvägarna

Snarkskenan är individuellt utformad. Den framställs efter ett avtryck av över- och underkäken. Med hjälp av snarkskenan lyfts underkäken fram. Det hindrar tungan att falla bakåt och på så vis skapas förutsättningar att ta bort eller lindra besvären. Kort sagt förhindrar snarkskenan andningsuppehåll och snarkning genom att vidga andningsvägarna när du sover.

Skötsel

Munhygienen är extra viktig för den som använder snarkskena. Tänk på att göra rent alla tandytor innan skenan sätts in för natten. Glöm inte att göra rent mellan tänderna med tandtråd, mellanrumsborste eller tandstickor.

Andningsuppehåll

Snarkning kan vara ett harmlöst tillstånd men det kan också utvecklas till, eller vara ett symtom på, ett betydligt allvarligare tillstånd som kallas obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS).

Andningsuppehåll under sömn, så kallad sömnapné, finner man hos minst tio procent av dem som snarkar regelbundet. Andningsuppehåll som är minst tio sekunder långa räknas som apné. Ibland kan de vara upp till en minut, eller till och med längre. I svåra fall är påverkan på kroppen så stor att risken för allvarliga sjukdomar, framförallt hjärt- och kärlsjukdomar, ökar. OSAS medför även att man blir dagtrött vilket kan medföra stor risk att somna vid ratten.

Svullnad och ömhet i munhålan är ett tecken på att något inte står rätt till. Det kan röra sig om en infektion eller en skada.

En vanlig orsak till svullnad är rotspetsinfektion. Detta behandlas vanligvis med rotfyllning. Visdomständer, oftast de i underkäken, som är på väg upp kan också orsaka svullnad. Kolla även in Blödande tandkött.

Matresterna som ligger kvar mellan tänderna kan ibland orsaka infektion och värk i tandköttet.

Bakterier - en vanlig orsak

Bakterier och matrester kan orsaka infektion i tandköttsfickorna. Symptomen kan då vara svullnad, ömhet, rodnad och smärta. Detta kan tandläkaren eller tandhygienisten ofta avhjälpa med rengöring och spolning.

Kontakta din tandläkare, även om svullnaden går över. Det är nämligen vanligt att problemet kvarstår, trots att symptomen försvunnit!

Dålig andedräkt kan orsakas av många saker. En vanlig uppfattning är att odören kommer från magen. Det stämmer sällan. Många som har dålig andedräkt är omedvetna om det. Om orsaken finns i munhålan kan tandläkaren ofta identifiera problemet och hjälpa dig.

Så vet du om du har dålig andedräkt

Om du sätter handen för munnen och luktar säger det inte så mycket, eftersom du är van vid dina egna lukter. Luktar du istället på ett koncentrat från munnen kan du ofta känna mer. Ta en tandtråd och för samma del av tråden mellan många eller alla bakre tänder. Sätt tråden under näsan och lukta.

Testa dig själv

Du kan också pröva att skrapa saliv från tungans bakre del med en plastbit och lukta. Alternativt slicka på armen, låta det torka och sedan lukta. Det bästa är dock att fråga några vänner. Gärna flera, eftersom din närmaste omgivning också kan vara van vid din andedräkt och därför kanske inte känner den lika starkt.

Tandlossning kommer sig i regel av tandsjukdomen parodontit. Det är en inflammatorisk sjukdom som främst drabbar den vävnad som håller fast tanden.

Tanken på att dina tänder kan lossna är förmodligen helt ofattbar, men faktum är att mer än var tionde person i Sverige drabbas av tandlossningssjukdomar. Tandens fäste, tandköttet, kräver också omvårdnad.

Allvarliga symptom

Parodontit är vanligtvis ett långsamt växande problem. Om du inte får behandling kan det ta många år innan tanden går förlorad. Ofta kommer de allvarliga symptomen först i slutskedet, i form av svullnad, värk och lösa tänder.

Tecken på tandlossning

Följande tecken kan tyda på begynnande tandlossningssjukdom:
(Observera att tandlossningssjukdomar inte alltid ger symptom.)

• Lättblödande och ömmande tandkött
• Tänderna känns lösa
• Tandköttet mellan tänderna förändras
• Återkommande dålig andedräkt
• Svullet tandkött som varar

Tandsten är mycket vanligt. För att avlägsna den krävs tandläkarens eller tandhygienistens hjälp. Tandsten, dålig munhygien, rökning, stress, ärftliga faktorer och vissa sjukdomar är faktorer som kan göra att tandlossningen påskyndas.

Friskt tandkött blöder inte

En frisk tand har ben som täcker nästan hela roten. Mikroskopiskt små trådar fäster roten till ben och tandkött. Tandköttet skyddar den känsliga övergången till benet. Tandkött som är friskt blöder inte vid rengöring, till exempel med tandtråd. Om plack får ligga kvar runt tänderna kan tandköttet bli inflammerat. Då mörknar det i färg och blöder lättare, ömmar och kan inte krama om tanden lika bra.

Ta bort tandsten

Plack är det tunna lager av bakterier och matrester som ständigt bildas i munnen. Vid ordentlig rengöring kan du ta bort plack själv. Tillsammans med saliven kan plack som inte avlägsnas bilda tandsten. För att avlägsna den krävs en tandläkares eller tandhygienists hjälp. Gammal plack och tandsten kan sprida sig från tandkronan ner i tandköttsfickan, mellan tandköttet och tandens övre del. Tandsten kan även bildas nere i fickan.

Den onda cirkeln

Gifter från vissa bakterier i munnen retar vävnaden runt tanden. Denna vävnad försvarar sig genom inflammation, kroppens naturliga försvar, som försöker bekämpa bakterierna och deras gifter. Ibland bryter inflammationen ner även tandens fäste. Benet runt tanden drar sig sakta tillbaka och mer tandfäste försvinner.

Tanden blir lös

Sakta blir fickan djupare – en ond cirkel har startats. Det finns nu plats för mer tandsten och fler bakterier. I slutskedet när nästan allt ben runt tanden försvunnit blir tanden lösare. Inflammationen är nu omfattande och vanligtvis uppstår svullnad och värk. En obehandlad tand med djupa fickor betraktas snart som ett främmande föremål av kroppen. Så småningom stöts tanden ut och lossnar. Tandköttet kan då växa över benet och infektionen försvinner. Men en tand har gått förlorad.

Så här behandlas tandlossning.

På Praktikertjänsts You Tube-kanal kan du se en film om tandlossning.

Dagens moderna material och behandlingar kan hjälpa de flesta att få tillbaka utseende och funktion trots att tänder saknas.

Det finns flera orsaker till tandluckor. En tand kan ha gått förlorad, kanske genom en olyckshändelse. Det kan också röra sig om en skada i fästet som gjort att tandläkaren varit tvungen att avlägsna tanden. En del människor har aldrig ens haft den saknade tanden – man kan nämligen födas utan ett tandanlag.

Om patienten inte störs av mellanrummet, och om risken för obalans är liten, behöver inte tandluckan behandlas. Det vanligaste är dock att åtgärda det.

En förlorad tand behöver inte alltid ersättas. Tänders position i munnen är en funktion av alla de krafter som verkar på dem. Om man mister en tand behöver det inte innebära något funktionellt problem, om inte balansen påverkas.

Ibland inträffar tandskador. Vanligast är att framtänderna skadas. Om du ser att en eller flera tänder har flyttat på sig eller mörknat ska du kontakta tandläkare. Anmäl eventuella skador till försäkringsbolag. Tandskador följs vanligtvis upp några år efter att skadan uppkommit.

Om skadan är omfattande ska du tänka på följande:

• En tappad mjölktand ska aldrig sättas tillbaka.

• En tappad ren permanent tand ska om möjligt sättas tillbaka i hålet försiktigt (om tanden är smutsig skölj av den med kallt vatten). Om det ska finnas någon chans till utläkning ska detta ske inom 5 minuter på vuxna och inom 20 minuter på barn.

• Stoppa eventuell blödning, tvätta ansikte och mun med vanligt vatten.

• Om en tand eller tandbit lossnat och man av någon anledning inte kan sätta tillbaka den, lägg den i vanligt standardmjölk (3 procent), alternativt i den skadades egen saliv, om möjligt förvara den i munnen ut mot kinden på väg till tandläkaren eller spotta i en plastmugg och lägg tanden där. Fysiologisk koksaltlösning är också bra förvaringsmedia men kanske inte så vanligt att ha till hands.

• Om en permanent tand lossnar och finns kvar är det viktigt att snabbt komma till en tandläkare - helst inom en timme, även om tanden har satts tillbaka.

• Kontakta omgående tandläkare eller sjukhus för omhändertagande och undersökning.

• Kontakta försäkringsbolag efter akutbesöket hos tandläkaren.

Läs mer om hur en behandling av trasig tand går till

Tandsten bildas av plack, det vill säga den beläggning som lägger sig på dina tänder. Plack som får sitta kvar på tänderna förenas med kalksalter som finns i din saliv. Blandningen hårdnar och bildar det som kallas för tandsten. När det väl blivit tandsten kan du inte längre borsta bort den. Då måste du vända dig till din tandläkare eller tandhygienist som tar bort den med speciella verktyg.

Förebygg genom att borsta

Vänd dig till din tandläkare eller tandhygienist om du behöver ta bort tandsten.

På sikt kan plack och tandsten orsaka både karies och tandlossning. Om du rengör tänderna noga både morgon och kväll hinner placken inte fastna. Så minskar du risken för eventuella problem på ett enkelt sätt!

Salivsten och serumsten

Det finns två olika sorters tandsten: salivsten och serumsten. Salivsten bildas nära de stora spottkörtlarna. Det är vanligt att salivsten sitter på insidan av framtänderna i underkäken.

Den här typen av tandsten är först grynig med en vitaktig färg. Så småningom blir den hårdare och mörkare i färgen. Om du tittar i munnen med hjälp av en spegel kan du ibland se den.

Serumsten bildas i tandköttsfickorna och kan orsaka inflammation i tandköttsfickorna. Den är vanligtvis hårdare än salivsten och har en mörkbrun färgton. Serumsten fastnar ofta i små öar som sitter fast på tandens yta.

Behandling

Om du borstar tänderna noggrant och går på regelbundna besök hos tandläkare och/eller tandhygienist minskar du risken för tandsten. Det är viktigt att tandsten tas bort i tid eftersom den kan leda till tandköttsinflammation och därefter tandlossning.

När placken blivit tandsten täcker den ibland tandköttskanten och du får svårt att hålla rent där. Den inflammation som kan uppstå luckrar upp tandköttet och kan bidra till att tandköttsfickorna blir djupare. Där kan sedan bakterierna sprida sig. Bakterierna angriper käkbenet och förstör fästet för tänderna. Så småningom kan det leda till tandlossning.

På Praktikertjänsts You Tube-kanal kan du se en film om tandsten.

Tandvärk

Tandvärk kan bero på att tandens emalj är skadad och därför inte längre skyddar pulpan – tandens inre. Anledningen kan också vara att pulpan blivit inflammerad.

Kontakta din tandläkare om du får tandvärk. Även om den först dyker upp och sedan försvinner. Problemen kan förvärras om du inte får hjälp i tid.

Emaljskada

Emaljen är kroppens hårdaste vävnad. Det skyddar dentinet (tandbenet) och pulpan. I dentinet finns en mängd vätskefyllda kanaler som förgrenar sig från pulpan till dentinets ytskikt, strax under emaljen.

Är emaljen skadad blottas kanalernas mynningar. Då kan du uppleva ilningar och isningar i tanden. Smärtan förvärras ofta av om tanden utsätts för kyla. Det beror på att vätskan i kanalerna rör sig och trycker på nerverna i pulpan.

Symptom

Smärtan håller oftast i sig någon minut. Utan behandling återkommer värken allt oftare men med tiden kan känsligheten för kyla försvinna. Risken för att pulpan har dött är då stor och en djupare infektion kan sprida sig ner i rotkanalerna. En rotfyllning kan många gånger rädda tanden.

Behandling

Tandläkaren reparerar emaljskadan. På så sätt upphör vätskeströmmarna i dentinet och smärtan försvinner.

Inflammation i pulpan

Inflammation i tandens pulpa kallas för pulpit. Det skapar ett tryck i pulpan som ger tandvärk. Vid lindrigare former av pulpit uppstår smärtan när tanden utsätts för värme eller kyla. Ofta får du också ont när du äter. Vid svårare pulpit återkommer värken oberoende av yttre påverkan. Orsaken till pulpit kan vara hål i tänderna, läckande fyllningar som släpper in bakterier i pulpan, tänder som lagts mycket, att man gnisslar tänderna, blottade tandhalsar eller yttre våld mot tänderna.

Symptom och orsak

Smärtan upplevs ofta som molande och pulserande. Den kan också vara väldigt intensiv. Om pulpiten inte behandlas upphör smärtan efter ett tag. Det beror på att kroppen försöker göra sig av med bakterierna genom att bilda var. Det kan vara farligt att inte behandla varbildningen, eftersom den kan sprida sig till andra delar av kroppen.

Behandling

Inflammationen gör att blodcirkulationen i pulpan är dålig. Lokalbedövning som lindrar smärta lokalt påverkar inte den här typen av inflammation. Vanliga värktabletter kan däremot hjälpa. Infektionen kan inte läka av sig själv. Antibiotika kan ibland lindra eventuella symptom, men det kan inte ta bort bakterierna inne i tanden eller reparera själva skadan. Antingen dras tanden ut, eller så rensas bakterierna bort från pulpan genom att tanden rotbehandlas.

Läs mer om hur en tandläkarundersökning går till

Får du värk och svullnad vid dina visdomständer ska du kontakta din tandläkare, då orsaken till värken och svullnaden kan vara att du fått en infektion.

Bakterier samlas nämligen lätt i tandköttsfickorna runt visdomständerna. En infektion kan ibland ge feber. Du kan också uppleva att det är svårt att gapa.

Förebyggade behandling av visdomständer

Du kan ta smärtstillande för att lindra smärtan. Din tandläkare kan hjälpa dig med rengöring och spolning. Han eller hon kan också ge dig antibiotika, som hjälper till att dämpa infektionen. Tyvärr försvinner inte det som orsakar problemet. Därför är det viktigt att du kontaktar din tandläkare om du får symptom på infektion.

Skador på andra tänder

Din tandläkare kontrollerar alltid visdomständerna och bedömer risken för problem. Röntgen är ett viktigt hjälpmedel för att i god tid kunna upptäcka eventuella skador. Om det är uppenbart att en visdomstand ställer till skada eller växer fel rekommenderar tandläkaren oftast ett borttagande.

Att ta bort visdomständer

Ibland går det att ta bort en visdomstand utan att operera. Men om tanden sitter trångt är en mindre operation ett snabbare och säkrare alternativ. Moderna metoder och bedövningsmedel gör att man idag kan ta bort en visdomstand utan att det känns någonting. Operationen går normalt att utföra med samma sorts lokalbedövning som används vid lagning.

Cirka tio procent av patienter som opererats får värk under några dagar. Värken kan i sämsta fall sitta kvar i drygt en vecka. Smärtstillande tabletter rekommenderas för det första dygnet. Därefter behövs tabletterna oftast inte mer.

Oro inför operation

De allra flesta operationer går att utföra snabbt och smärtfritt med hjälp av en vanlig lokalbedövning. För den som känner stor oro inför en sådan behandling rekommenderas ett samtal med tandläkaren. Det finns några alternativa behandlingsmetoder, till exempel medicinering före behandling, lustgas, lättnarkos, narkos, avslappning, akupunktur etc. Dock bör det tilläggas att nedsövning inte är helt riskfritt.

På Praktikertjänsts You Tube-kanal kan du se en film om visdomständer.

En visdomstand i underkäken är på väg upp
En visdomstand som växer snett kan orsaka problem.