Hälso- och sjukvård: Pandemins efterdyningar visar på vikten av stärkt samverkan

Coronapandemins intåg i samhället förändrade tvärt förutsättningarna för hälso- och sjukvården. När verksamhetsåret 2021 påbörjades hade pandemins första tid resulterat i en stor vårdskuld, inte minst inom specialistvården. Samtidigt var smittspridningen fortsatt hög och det var alltjämt ett pressat läge på landets intensivvårdsavdelningar. Att sjukvården lyckats ställa om under pandemin bygger på enorma insatser från vårdpersonal över hela Sverige. Tillsammans har de räddat otaliga liv och varit avgörande i att hålla samhället flytande. För Praktikertjänst har de prövande omständigheterna också visat värdet av den kooperativa modellen. En kollektiv kraftsamling från våra många mottagningar och enheter under ledning av det centrala kontoret, har gjort att bolaget klarat av att möta de många nya utmaningar som dykt upp. Samtidigt finns en gemensam uppfattning att Praktikertjänst stärkts efter pandemins mest kritiska period. Ägarmodellen har även underlättat samarbetet med den offentliga vården och möjliggjort en effektiv mobilisering när regionerna gjort avrop. Att Praktikertjänsts årliga medarbetarundersökning visade rekordhög nöjdhet kan ses som ett kvitto på att kombinationen av centralt stöd och självbestämmande tjänar sitt syfte i att skapa engagerade medarbetare och en god arbetsmiljö.

Fortsatt fokus på vaccinationsinsatser

Under året har den ökade vaccinationsgraden bidragit till att stävja smittspridningen och fler mottagningar har kunnat återgå till en mer normal
verksamhet. Praktikertjänst har vidare spelat en central roll i vaccinationsinsatserna runtom i Sverige och varit pådrivande i till synes okonventionella lösningar som situationen påkallat. Några av Praktikertjänsts vårdcentraler i Västra Götaland var till exempel med och bistod när Nevs bilfabrik i Trollhättan blev hall för massvaccinering. För att avvärja framtida smittvågor och parera nya mutationer behövs ytterligare krafttag kring vaccineringen. I slutet av 2021 skalades vaccinationsinsatserna upp på nytt för att möta den ökande smittspridningen av den nya omikronvarianten. Tack vare den höga vaccinationsgraden, bland annat, bedömer regeringen i början av 2022 att pandemiläget är stabilt. I en proposition föreslår regeringen därför att covid-19 från och med den första april 2022 inte länge ska klassas som en allmänfarlig sjukdom.

Hela Sveriges vårdgivare

Praktikertjänst är en av de största privata hälso- och sjukvårdsaktörerna i Sverige och erbjuder allt från primärvård, rehabilitering, fysioterapi och specialistvård inom flera olika specialistområden. Var femte vårdpatient besöker någon av bolagets vårdmottagningar. Verksamheterna finns i 15 av 21 regioner och består av vårdcentraler, barnavårdscentraler, mödrahälsovård, psykologer och psykoterapeuter, fysioterapeuter och andra specialister. Huvuddelen av verksamheterna drivs via vårdavtal på uppdrag av regionerna eller via Lagen om läkarvårdsersättning (LOL) och Lagen om ersättning för fysioterapi (LOF), den så kallade nationella taxan. Praktikertjänst har under de senaste åren utvecklat det digitala vårderbjudandet och med pandemin som katalysator lanserades i november 2020 vårdappen Mitt PTJ. Det är en integrerad lösning som gör det enkelt att röra sig mellan den digitala och fysiska vården. Redan i december 2021 passerade Mitt PTJ en miljon digitala patientärenden. På bolagets mottagningar arbetar exempelvis läkare, fysioterapeuter, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor, barnmorskor, logopeder och arbetsterapeuter. Det gemensamma kontoret har ansvar för den dagliga driften av bolaget som helhet, driver Praktikertjänsts affärs- och verksamhetsutveckling samt bevakar omvärldshändelser som kan påverka företaget. Kontoret sköter även kringliggande verksamhetsområden som administration, HR, juridik, marknadsföring och finansiering vilket gör att medarbetarna inom vården kan koncentrera sig på det som de gör bäst – att ge bra vård till patienterna.

Goda tillväxtutsikter framåt

Nettoomsättningen i affärsområde hälso- och sjukvård uppgick under 2021 till 4 449 (4 732) miljoner kronor. De senaste åren har antalet mottagningar minskat något till följd av pensionsavgångar, samtidigt som omsättningen per mottagning ökar. Under året introducerades Praktikertjänst Vård*, vars förlaga inom tandvården – Praktikertjänst Dental* – har varit mycket uppskattad sedan lanseringen 2018. Praktikertjänst Vård, som är en verksamhetsform med icke-ägarledda vårdenheter, har mottagits väl. Lanseringen av verksamhetsformen är ett sätt att utveckla Praktikertjänsts erbjudande och ge fler möjligheten att bli en del av bolaget, även de praktiker som initialt inte är redo att bli delägare. Det skapar tillväxtmöjligheter genom förvärv enligt styrelsens beslutade strategi PTJ2025 och bidrar till att göra Praktikertjänst mer konkurrenskraftiga i takt med att branschen utvecklas.

Kvalitet och kontinuitet resulterar återigen i nöjda patienter

Praktikertjänst har de senaste åren legat i topp när patienterna får säga sitt. Mot bakgrund av att 84 procent av de som besöker bolagets vårdcentraler uppger sig vara nöjda med sin vård står det klart att så är fallet även under 2021. Flera mottagningar har utmärkt sig i andra avseenden. I Sveriges kommuners och regioners, SKR, årliga patientundersökning Nationell patientenkät har fem mottagningar utsetts till bästa vårdcentral i sin respektive region. Det gäller Sotenäs Vårdcentral i Västra Götaland, Söndrumskliniken i Halland, Vårdcentralen Åttkanten i Värmland, Öregrunds Vårdcentral i Uppsala och Vårdcentralen Visborg på Gotland. Det vittnar om att Praktikertjänsts modell, med patientmötet och långsiktiga relationer i fokus, resulterar i hög kvalitet och nöjda patienter. Utvecklingen av Praktikertjänsts erbjudande, inte minst inom ramarna för digitaliseringen, går hand i hand med fortsatt goda patientomdömen. Med en fortsatt utveckling av såväl det digitala som fysiska vårdmötet finns goda förutsättningar att fortsätta värna kvalitet och kontinuitet.

Praktikertjänsts chefsläkarorganisation borgar för stärkt intern samverkan

Under året lanserades en ny regional chefsläkarorganisation som stärker möjligheterna till kompetens och erfarenhetsutbyte. Det kan handla om lokala, regionala och nationella frågor inom alltifrån medicin till ledarskap. Under första halvåret 2021 tillträdde regionala chefsläkare i åtta av de 15 regioner där Praktikertjänst erbjuder primärvård. Initiativet ska bidra med ett internt stöd för klinisk utveckling av primärvården och skapa förutsättningar för ett stärkt samarbete över regionerna. Det handlar inte minst om att adressera de omvärldsfaktorer och politiska processer som har bäring på Praktikertjänst i egenskap av privat vårdgivare. Chefsläkarorganisationen
bidrar även till närmare samarbete, men också till att Praktikertjänst blir mer snabbfotade genom att lokala verksamhetschefer får bättre möjligheter att företräda Praktikertjänst på regional nivå.

Privat och offentlig samverkan avgörande för att tackla vårdskulden

Coronapandemin har inneburit mycket stora belastningar på intensivvårdsavdelningarna runt om i Sverige. Men också andra delar av vården har mött betydande utmaningar. För att hantera mängden patienter med covid-19 har många patienter i den övriga vården tvingats avvakta med behandlingar och ingrepp. Omställningen har skett på bred front och innefattat alla vårdgivare, oavsett driftsform. Konsekvensen av de omprioriteringar som behövts är tydlig: enligt SKR:s statistik från juli 2021 väntade över 620 000 personer på vård. Samverkan mellan offentlig och fristående vårdverksamhet är en avgörande faktor i hur väl vården lyckas tackla vårdskulden. Samarbetet med landets regioner skapar förutsättningar för ett mer effektivt resursutnyttjande. Patienter bör samtidigt få möjlighet att söka vård utanför den egna regionen så att vårdens kapacitet kommer de som behöver den till del. Inom ramarna för den privat-offentliga samverkan är det viktigt att värna privata vårdgivare. Fria privatläkare står för cirka 1,4 miljoner mottagningsbesök och operationer varje år och de fria fysioterapeuterna står för mellan 50 och 60 procent av det totala utbudet i fysioterapi. Att avfärda denna gärning slår inte bara mot patienterna utan riskerar även att påverka vårdpersonalen.
I tider när vårdbehoven är enorma och när privat och offentlig hälso- och sjukvård visat på god samarbetsförmåga förefaller det orimligt att fasa ut de fria läkarna och fysioterapeuterna. För att minska vårdköerna, och över tid även belastningen på hälso- och sjukvården, behöver vården snarare nyttja sin fulla kapacitet för att bli mer tillgänglig och behovsanpassad.

* På ett styrelsemöte den 10 december fattade styrelsen beslut att byta namn på PTJ Vård och PTJ Dental för att bolaget ska bli mer konsekvent i sin kommunikation, stärka arbetsgivarvarumärket Praktikertjänst och minska avståndet till de ordinarie verksamheterna när en enhet övergår till att bli ägarledd.