Debattartikel - vårdvalen i fysioterapi har minskat valfriheten i Stockholm

För ungefär tio år sedan infördes vårdval i Stockholm och den fria etableringen av olika vårdverksamheter har inneburit att antalet vårdgivare ökat samtidigt som vårdköerna minskat. Stockholmarnas tillgång till hälso- och sjukvård helt enkelt ökat rätt rejält.

Men utmaningarna inom de 33 olika vårdvalen är flera. Och ett av de största problemen handlar om finansieringen. Exempelvis är vårdvalen inom specialiserad fysioterapi och primärvårdrehabilitering svårt underfinansierade. Det har inneburit att flera fysioterapeuter lämnat vårdvalen samt att mottagningar avvecklats eller slagits ihop med andra enheter. Det har jag fått uppleva.

Den 31 oktober förra året var en av de tuffaste dagarna i mitt yrkesliv. Då var jag med och stängde Ortoped Medicinskt Center, OM center, i Stockholm. Det var en uppskattad specialistklinik inriktad på ortopedisk manuell terapi, OMT, men på grund av en kombination av låga ersättningar och tuffa avtalskrav tvingades vi avveckla verksamheten.

Tanken med vårdval är tilltalande för såväl huvudmän som patienter och vårdgivare. Systemet ökar utbudet och därmed valfriheten samtidigt som det skapar förutsättningar för långsiktiga investeringar och stabilitet i verksamheterna. Ersättningarna är dessutom prestationsbaserade, vilket många gånger uppskattas av både vårdgivare och huvudman.

Vårdvalen fungerar i grunden väl, men för låga ersättningar skapar varken stabilitet eller ger förutsättningar för långsiktiga investeringar. Det innebär snarare osäkerhet, lägre patientsäkerhet, sämre arbetsmiljö och svårigheter att rekrytera medarbetare.

Den här utvecklingen har både jag och många kollegor flaggat för ända sedan vårdvalen inom fysioterapi och rehabilitering infördes 2012. De saknades då – och det saknas fortfarande – en konsekvensanalys för utförarna. Stockholms läns landsting har inte haft kunskap eller tagit hänsyn till vad som faktiskt krävs för att bedriva vård och uppfylla alla kraven i förfrågningsunderlagen och vårdavtalen.

Ersättningarna måste svara upp mot kraven annars blir arbetssituationen för fysioterapeuter ohållbar, vilket innebär ökad sjukfrånvaro och att många söker sig till andra yrken eller andra delar av vården.

De ohållbara kraven i vårdvalen i fysioterapi har därför inneburit att valfriheten minskat eftersom flera utförare antigen lämnat vårdvalen eller slagits ihop med en eller flera andra enheter. Kraven i förhållande till ersättningsnivåerna har på ett allvarligt sätt skadat patientsäkerheten och arbetsmiljön. Och nu ser vi resultatet svart på vitt – färre utförare. Var det verkligen avsikten med vårdvalen?

Det som ändå är hoppfullt är att landstinget äntligen lyssnat på kritiken. Nu sker en revidering av förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad fysioterapi och ersättningarna höjs från och med den 1 maj 2019.

Även om höjningen kom försent för OM center, så är förändringen mycket positiv. Revideringen har genomförts i samråd med vårdgivarna och förhoppningen är nu att vårdvalet utvecklas ytterligare genom ekonomiska satsningar för att säkerställa patientsäkerhet och arbetsmiljö.

Den nuvarande satsningen på 35 miljoner är dock endast hälften av de 70 miljoner som landstinget 2012 budgeterade för vid införandet av vårdval specialiserad fysioterapi. För att göra fortbildning och verksamhetsutveckling möjlig krävs även en höjning av taket. Det borde vara nästa steg i satsningen.

Louise Sandberg, leg. fysioterapeut, specialist OMT och före detta verksamhetschef OM center, Praktikertjänst

Debattartikeln publicerades ursprungligen i Dagens Medicin den 13 februari 2019.

Tillbaka