Extern bild

Debattartikel - Det här vill vi se i en primärvårdsreform

Publicerad:

I mitten av september publicerade statsrådsberedningen en propositionsförteckning. Där framgick att en proposition om en primärvårdsreform ska lämnas till riksdagen senast i december.

Om en proposition i december blir verklighet är än så länge oklart, men det är i alla fall hög tid att regeringen och samarbetspartierna skrider till verket och gör verklighet av de förslag som exempelvis särskilde utredaren Anna Nergårdh tidigare presenterat.

Både politik och profession är överens om att primärvården ska vara navet i den sjukhustunga svenska hälso- och sjukvården och det är dags att staten tar tag i frågan på allvar och pekar med hela handen.

Primärvården har behandlats styvmoderligt i många år och kännetecknas av en rad brister, exempelvis brist på medarbetare och brist på ekonomiska resurser. Därför behövs långsiktiga lösningar som skapar arbetsro och möjlighet till utveckling på lång sikt.

Tyvärr har det i praktiken inte hänt särskilt mycket under de senaste åren och sjukhusen har den i särklass största andelen av budgetutrymmet. Nu vill vi se en förändring och efter flera utredningar behövs mer handling och mindre prat.

Vi måste höja ambitionsnivån och politiken kan inte fortsätta att lova runt och i de flesta fall hålla tunt. Det skapar fel förväntningar hos både patienter och vårdgivare.

För att stärka upp primärvården behövs flera förändringar och några ser vi som särskilt centrala:

För en mer jämlik primärvård behövs tydlig och nationell styrning. Staten bör därför peka med hela handen och fastställa en nationell regelbok om primärvårdens uppdrag och funktion med fokus på kontinuitet och samordning, men också tillgänglighet. Dagens primärvård varierar beroende på budget och tillgång på slutenvård och det är knappast långsiktigt eller jämlikt.

Långsiktig och konkurrensneutral finansiering. Att primärvården är underfinansierad är de flesta överens om och något som lyfts fram i Göran Stiernstedts utredning Digifysiskt vårdval. Det behövs därför en nationell ersättningsmodell som motsvarar primärvårdens uppdrag och som har ett stort inslag av kapitering, det vill säga att vårdcentralen får en fast ersättning för varje patient som är listad där. Det ska också råda konkurrensneutralitet mellan privata och offentliga vårdgivare, vilket regeringen och samarbetspartierna är överens om.

Ställ krav på både fysisk och digital närvaro. Primärvården är fragmentiserad i hur mottagningarna arbetar med digitala och fysiska vårdmöten. Ställ därför krav på en digifysisk organisation, där det är möjligt att skapa god kontinuitet med personliga kontakter mellan medarbetare och patienter.

Säkerställ kompetenser och bemanning - då kan primärvården leverera enligt uppdraget. Läkartätheten i Sverige är förhållandevis god, men andelen specialister i allmänmedicin är låg och där måste det ske förändringar. Bristen på AT-platser leder exempelvis till fördröjningar i specialisering, vilket skapar onödiga flaskhalsar i systemet.

Primärvården ska vara basen i den svenska hälso- och sjukvården och det är dit patienter ska vända sig i första hand. Men för att nå dit krävs ett helhetsgrepp, resoluta beslut och ännu bättre samverkan mellan hälso- och sjukvårdens olika aktörer. För det är kännedomen om patienten som skapar högst kvalitet i hälso-och sjukvården.

Carina Olson, vd och koncernchef, Praktikertjänst

Kenneth Jacobsson, chefsläkare, Praktikertjänst

Debattartikeln publicerades ursprungligen i Dagens Medicin den 11 december 2019.

Tillbaka

Blocks