en bild

Nyheter inom Hg-rid-LIFE

Här uppdaterar vi löpande med information om vad som händer inom projektet samt nyheter med koppling till projektets syfte och mål.

Nyheter inom Hg-rid-LIFE

Hg-rid-LIFE nominerat till Miljöstrategipriset

Hg-rid-LIFE var en av 16 finalister till Miljöstrategipriset 2019 som delades ut den 16:e november av tidskriften Miljö & Utveckling.  Priset premierar en tydlig hållbarhetsstrategi som förankrats och genomförts väl. Arbetet ska vara inspirerande för andra och på så vis ha potential att ge avtryck utanför organisationen. Vinnare blev hamburgerrestaurangen Max Burgers.

Hg-rid-LIFE utställare på Världsvattenveckan

Hg-rid_LIFE var utställare under hela Världsvattenveckan (World Water Week), 25-30 augusti 2019. Världsvattenveckan är en global vattenkonferens som arrangeras av Stockholm International Water Institute (SIWI). Konferensen hålls en gång om året och pågår i en vecka, med deltagare från hela världen. Forskare, experter, näringsliv, politiker, beslutsfattare, statliga myndigheter, icke-statliga organisationer m fl deltar. Konferensen har fokus på kunskapsutbyte och att finna gemensamma lösningar på globala vattenfrågor. I år deltog 4 000 personer från 127 länder. Många intressanta möten och samtal om vårt projekt!

Projektets resultat presenteras i rapport

Ta del av Hg-rid-LIFE:s projektresultat i Layman´s Report, en rapport som riktar sig till allmänheten.

Några av projektets resultat:

  • 21 kilo kvicksilver har omhändertagits som farligt avfall efter saneringar av 76 tandvårdslokaler/132 verksamheter
  • 530 tandvårdslokaler i Praktikertjänst fått amalgamavskiljare, sugsystem, rörsystem och kvicksilvernivåer i avloppsvatten kontrollerade med återkoppling om något behöver åtgärdas
  • Ett kostnadsfritt webbverktyg som samlar kunskap och goda exempel om hur utsläppen av kvicksilver kan minimeras i tandvården har tagits fram. I webbverktyget finns korta filmer, artiklar, checklistor och quiz tillgängliga på svenska, engelska, franska, tyska och spanska. hg-rid.eu
  • En vägledning för avfallshantering av dentalt amalgam i syfte att minska kvicksilverutsläpp från tandvårdsmottagningar så långt som möjligt har utarbetats. För att få synpunkter på vägledningen har dialogmöten med representanter från tandvårdsmottagningar, lokala tillsynsmyndigheter och servicetekniker anordnats.
  • Saneringsmetoder för till exempel rörledningar som är för tjocka eller för tunna för befintlig saneringsutrustning, långa rörsektioner, skarpa böjar och svårtillgängliga rörsystem har utvecklats.
  • Projektet har medverkat på mässor och konferenser; elva nationella och fem internationella, för att sprida kunskap om ämnet och för att kommunicera webbverktyget. Exempel på mässor där projektet medverkat: Swedental, Tandsköterskeförbundets Yrkeskonferens, Miljöbalksdagarna, International Dental Show (IDS) i Köln, Tyskland, Krakdent i Krakow, Polen och Världsvattenveckan i Stockholm.

 

Ett annat resultat av projektet är också att en prototyp för en mer effektiv amalgamavskiljare har tagits fram. Sweden Recycling och Atium, som är ett Göteborgsbaserat startup-företag, utvecklar en ny produkt där Atiums elektrokemiska filter kompletterar dagens amalgamavskiljare för att även fånga upp vattenlösta kvicksilverjoner. Atiums teknik bygger på forskning från Chalmers Tekniska Högskola.

Hg-rid-LIFE avslutades 31 augusti 2019 och en slutrapport ska i november skickas in till EU.

Slutkonferens på temat ”Vision 2030: Inget utsläpp av kvicksilver från tandvården”

Projektets slutkonferens anordnades i slutet av augusti 2019, i samband med Världsvattenveckan. Temat var ”Vision 2030: Inget utsläpp av kvicksilver från tandvården”. Cirka 50 deltagare från tandvården och myndigheter deltog liksom dentalservicetekniker. Då Hg-rid-LIFE har koppling till EU:s Vattendirektiv och syftar till att minimera utsläppen av kvicksilver i avloppsvattnet var detta forum en bra avslutning på projektet.

Slutkonferensen uppmärksammades i Tandläkartidningen -->

Studiebesök hos Medentex (juni 2019)

I juni besökte projektet företaget Medentex i Bielefeld, Tyskland. Medentex är specialiserade på att samla in, transportera och återvinna avfall från tandvården och finns i flera länder i världen. Projektet fick se i praktiken hur det farliga avfallet hanteras och en ansvarfull avfallshantering.

 

Hg-rid-LIFE omnämns i Kemikalieinspektionens nationella plan (juni 2019)

Projektet Hg-rid-LIFE omnämns i den nationella plan som Kemikalieinspektionen har tagit fram i syfte att implementera utfasningen av dentalt amalgam den 1 juli 2019, enligt artikel 10.3 i ”Regulation (EU) 2017/852 on mercury, and repealing Regulation (EC) No 1102/2008 and due to amendments in Regulation (2008:245) on chemical products and biotechnical organisms”. Eftersom Sverige redan har fasat ut dentalt amalgam fastställer planen endast  tillvägagångssättet för utfasningen.

LIFE-projekt från Litauen på besök (maj 2019)

Nyligen fick Praktikertjänst besök av deltagare från LIFE-projektet "Building LIFE capacities in Lithuania" som färdats till Stockholm för att ta del av idén, genomförandet och resultaten från Hg-rid-LIFE projektet.

Hg-rid-LIFE i Krakow och Devon (april 2019)

Som en del i Hg-rid-LIFE projektet ingår att sprida medvetenhet om den negativa miljöpåverkan kvicksilverutsläpp från dentalt amalgam har, samt informera om metoder för att minska utsläppen.

Mellan den 11 och 13 april deltog Hg-rid-LIFE på tandvårdsmässan Krakdent som ägde rum i Krakow i Polen. Målet var att sprida information och medvetenhet om miljöpåverkan från utsläpp av kvicksilver från dentalt amalgam. Projektet bemöttes med positiv respons:

"Projektet kan öka mevetenheten bland polska tandläkare att dentalt amalgam fortfarande påverkar miljön" säger Piotr Kurpik, tandläkare i Kalisz.

Kort därpå besökte Hg-rid-LIFE norra Devon i England för att informera om arbetet med att minska utsläppen från dentalt amalgam. Projektet besökte tandvårdskliniken Pure Dental center, där 5 tandläkare och 12 tandhygienister bedriver sin verksamhet. En föreläsning om projektet hölls under en "Eat and Learn", vilket var mycket uppskattat.

Webinarium för tandläkarstudenter runt om i världen (april 2019)

International Association of Dental Students, förkortat IADS, bjöd under våren in till ett webinar där Hg-rid-LIFE presenterade projektet. Organisationen jobbar för att för att stärka utbildningsbehoven hos tandläkarstudenter över hela världen. Mer än 200 000 tandläkarstudenter från cirka 60 länder representeras av organisationen. Läs mer om IADS webinarier på organisationens hemsida samt kolla på webinariet med Hg-rid-LIFE här

 

Hg-rid-LIFE på miljöbalksdagarna (april 2019)

Bland utställarna på Miljöbalksdagarna 4-5 april fanns Hg-rid-LIFE och informerade deltagare om projektet. Miljöbalksdagarna arrangerades av Naturvårdsverket och konferensen hade ungefär 600 deltagare. Under de två dagarna fick vi möjlighet att samtala med Björn Risinger, Generaldirektör på Naturvårdsverket. Myndigheten är en av medlemarna i projektets referensgrupp.

Hg-rid-LIFE projektet på International Dental Show i Köln (mars 2019)

International Dental Show, eller IDS, håller varannat år i världens största mässa för dentalindustrin mellan 12-16 mars 2019, ställde Hg-rid-LIFE ut! Projektet presenterade på mässan det nyutvecklade webbaserade verktyget, framtaget för att stärka hållbarheten i yrket och hjälpa såväl tandläkare som kliniker i arbetet att minska utsläppen av dentalt amalgam. Webverktyget finns tillgängligt på engelska, tyska, spanska, franska och svenska på www.hg-rid.eu.

Swedental, Nordens största tandvårdskonferens (november 2018)

Självklart var Hg-rid-LIFE projektet närvarande, när tandläkare, tandhygienister, tandsköterskor med flera samlades i november för 2018-års Swedental. Konferensen är den största av sitt slag i Norden. Många av besökarna hade ett stort intresse för projektet.

Utbildningssatsning om kvicksilver i tandvården (juni 2018)

Praktikertjänst väljer Lärbyrån Digicy som partner för storsatsning om kvicksilver i tandvården.

Ett av målen med projektet är att öka kunskapen om kvicksilvrets påverkan på miljön. En webbutbildning ska tas fram som bl a kommer att innehålla goda exempel från svensk tandvård.

- Vi är otroligt stolta över att Praktikertjänst valde oss som partner i det här projektet, säger Stefan Sjö, projektledare på Lärbyrån.

- Det vi framförallt imponerats av hittills är hur uppriktigt Praktikertjänst vill göra skillnad för miljön och hjälpa tandvården hitta lösningar.

Projektet genomsyras av tankesättet att även små insatser kan göra stor skillnad. Webbutbildningen kommer lanseras i november 2018 på mässan Swedental i Göteborg. Därefter lanseras satsningen på 4 språk med inriktning på övriga EU.

- Det här blir inte en e-Learning i ett LMS utan en intressant portal där mycket erfarenheter på området kommer att samlas. Vårt mål är 5000 besökare under hela tiden projektet löper”, säger Stefan Sjö från Lärbyrån.

Lagar och rekommendationer gällande hantering av dentalt amalgam inom EU (augusti 2017)

Projektet Hg-rid-LIFE har tagit fram en rapport som jämför förordningen om kvicksilver som träder i kraft den 1 januari 2018 (EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/852 av den 17 maj 2017 om kvicksilver och om upphävande av förordning (EG) nr 1102/2008) med den nuvarande situationen kring hantering av dentalt amalgam i EU-länder, enligt ”Study on the potential for reducing mercury pollution from dental amalgam and batteries”, BIO Intelligence Service, European Commission, 2012.

Av rapporten framgår att:

  • Kvicksilverfria alternativ till amalgamfyllningar kan användas i de flesta fall, men används fortfarande inte i ett antal EU-länder. Kvicksilverfria alternativ uppskattas användas vid 66% av fyllningarna i EU-länder.
  • Mängden kvicksilver i munnarna på befolkningen i EU-länder uppskattas till över 1 000 ton.
  • I tio EU-länder är 100% av tandvårdsmottagningarna utrustade med amalgamavskiljare.
  • Det uppskattas att cirka 34 200 tandvårdsmottagningar har behov av att installera amalgamavskiljare, vid ett antagande att 2.1 tandläkare arbetar per klinik.
  • Kvicksilver utgör cirka 50 ton/år av tandvårdsavfall. Det uppskattas att 45 ton/år fångas upp i grovsil/partikelfällor, men att endast en del av detta hanteras som farligt avfall i enlighet med lagstiftning. Cirka 36 ton (69%) av 52 ton kvicksilver/år beräknas hanteras som farligt avfall, 3 ton/år (7% som biomedicinskt avfall och 13 ton (24%) som icke-farligt avfall.

 

Report on laws and recommendations on dental mercury management in the EU

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/852 av den 17 maj 2017 om kvicksilver och om upphävande av förordning (EG) nr 1102/2008

Study on the potential for reducing mercury pollution from dental amalgam and batteries, BIO Intelligence Service, European Commission, 2012.

Nya regler inom EU (augusti 2017)

Dentalt amalgam är en av de huvudsakliga källorna till användning av kvicksilver inom EU. Det finns uppgifter om att 25% av tandvårdsmottagningarna i EU inte har några amalgamavskiljare. EU har beslutat om en ny förordning om kvicksilver som träder i kraft den 1 januari 2018.

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/852 av den 17 maj 2017 om kvicksilver och om upphävande av förordning (EG) nr 1102/2008 

Det innebär bland annat att:

  • amalgam enbart får användas i fördoserad, inkapslad form.
  • barn under 15 år samt gravida eller ammande inte får behandlas med amalgam om det inte ur ett medicinskt perspektiv bedöms som absolut nödvändigt
  • amalgamavskiljare med viss verkningsgrad måste finnas vid tandvårdsinrättningar där amalgam används eller amalgamfyllningar avlägsnas

(Källor: Källa: BIO Intelligence Service samt Kemikalieinspektionen)

Minamatakonventionen om kvicksilver har trätt i kraft (augusti 2017)

Den 16:e augusti trädde konventionen som ska begränsa kvicksilveranvändning i världen i kraft. Det innebär bland annat att användningen av tandamalgam begränsas.

Konventionen är undertecknad av 139 länder och har ratificerats av 74 länder. I och med konventionen kommer användningen av amalgam för att laga tänder begränsas. I Sverige är det redan förbjudet, med vissa undantag, men nu förbjuds användningen i hela EU för barn under 15 år samt för ammande och gravida kvinnor.

Det mesta av det kvicksilver som faller ner på svensk mark kommer från andra länder. För att minska föroreningen av den svenska miljön är det därför viktigt att åtgärder vidtas på global nivå.

Minamatakonventionen har fått sitt namn efter industriutsläpp av kvicksilver i Minamata i Japan på 1950-talet. Tusentals människor fick hjärnskador och problem med nervsystemet. Kvicksilver klassas som ett av de farligaste miljögifterna, framför allt när den efter en kemisk reaktion övergår i metylkvicksilver – ett ämne som lätt tas upp av levande organismer och kan sprida sig i näringskedjan.

Läs mer på Minamatakonventionens webbplats.

Examensarbete om kommuners kunskap och tillsynsmetodik (juni 2017)

Som en del av Hg-Rid-LIFE genomfördes under perioden mars – juni 2017 ett examensarbete av Märta Tobiasson,15 hp, kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd 180 hp, Umeå universitet.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur miljökontor i landets kommuner arbetar med tillsyn av tandvårdsklinikers kvicksilverhantering och vilka krav utifrån gällande lagstiftning kommunerna ställer. Syftet var också att undersöka orsaker till eventuella skillnader och likheter mellan små och stora kommuner.

Examensarbetet bygger på en enkät som skickades till alla 290 kommuners miljökontor.

Slutsatser:

  • I regel upplever miljöinspektörer i större kommuner att de har bättre kunskaper i säker kvicksilverhantering än miljöinspektörer i mindre kommuner. Detta kan troligtvis kopplas till att miljöinspektörer i större kommuner har mer erfarenhet av yrket samt att en större andel fått utbildning gällande säker kvicksilverhantering på tandvårdskliniker.
  • Det finns en andel kommuner som aldrig utövar tillsyn på tandvårdskliniker och dessa återfinns inte bland de större kommunerna. Resursbrist, kunskapsbrist, antal tandvårdskliniker och tillsynsavgifter är exempel på faktorer som troligtvis har inverkan på prioriteringen av kommuners tillsyn.
  • Större kommuner ställer i högre utsträckning krav på tandvårdsklinikers kvicksilverhantering än mindre kommuner. Faktorer som kan påverka huruvida kommuner ställer krav eller inte är bland annat miljöinspektörers kunskap inom området, personliga anknytningar mellan miljöinspektörer, verksamhetsutövare och kommunpolitiker.
  • Överlag är vetskapen gällande huruvida kommuner ställer krav på tandvårdskliniker låg i mindre kommuner och högre i större kommuner. Det kan delvis bero på att det kan vara svårt för miljöinspektörer att veta vilka krav kommunen ställer om denne aldrig själv utövat tillsyn på tandvårdskliniker och inspektörer i mindre kommuner är i regel mer orutinerade.
  • Undersökningen visar att kommunerna utgår ifrån samma lagstiftning då de ställer krav på tandvårdskliniker. Eftersom kraven som ställs på tandvårdskliniker varierar mellan kommunerna, tyder det på att kommunerna tolkar miljöbalken olika.
  • Oavsett om tandvårdskliniken bedrivs i en liten kommun eller en stor kommun är det rimligt att kraven som ställs på verksamheten ska vara likartade eftersom alla utsläpp av kvicksilver medför negativa konsekvenser miljön.
  • Ökad samverkan mellan kommuner, nationella riktlinjer avseende tandvårdsklinikers kvicksilverhantering samt förbättrat vägledningsmaterial till kommunerna kan medföra en mer enhetlig tolkning av lagstiftningen och i förlängningen medföra att kraven som ställs på tandvårdskliniker blir mer likartade i kommunerna.

Praktikertjänst har samtidigt undersökt tandvårdsklinikers kvicksilverhantering baserat på en enkät till företagets tandvårdsverksamheter.

Enkätresultaten kommer att vara en del i det fortsatta arbetet i projektet, bl a med att se över vägledning gällande kvicksilverkontroll liksom utbildnings- och informationsmaterial. Svaren ska alltså inte ses som riktlinjer, utan beskriver hur miljöinspektörerna och tandvårdsteamen arbetar idag. Det kan vara så att riktlinjerna behöver ändras, vilket projektet ska se över.

I projektet kommer det även att vara olika typer av nätverkande, bl a med miljöinspektörer genom en referensgrupp och i olika typer av dialogmöten. Detta arbete beräknas vara klart i början av 2018.

En väl fungerande tillsyn där tandvårdsteamen och inspektörerna har samsyn bidrar till att förebygga kvicksilverutsläpp från tandvårdskliniker. En kartläggning av hur tillsynsarbetet bedrivs, kan troligtvis bidra till en förbättrad och mer enhetlig tillsyn och i förlängningen minskade kvicksilverutsläpp från tandvårdskliniker.

Läs examensarbetet här

Sverige ratificerar Minamatakonventionen om kvicksilver (maj 2017)

Regeringen fattade i maj 2017 beslut om att Sverige ska ratificera Minamatakonventionen om kvicksilver. FN-konventionen begränsar och förbjuder kvicksilver i både produkter och industriella processer från och med 2020. Sverige blir part till konventionen tre månader efter att ratifikationen har gjorts.

Minamatakonventionen kommer innebära att länder måste minska eller fasa ut sin användning av kvicksilver, sluta bryta kvicksilver och bättre kontrollera sina utsläpp så att miljöpåverkan minskar både globalt och i Sverige. Kvicksilver kan transporteras långa sträckor och majoriteten av tillförseln till Sverige kommer från utlandet.

I nuläget har 43 stater ratificerat Minamatakonventionen. Den träder i kraft när 50 stater har ratificerat, vilket kommer uppnås när Sverige tillsammans med EU och flera medlemsstater nu ratificerar konventionen. EU-länderna har under 2016 förhandlat fram ett gemensamt regelverk för att uppfylla konventionens krav. Den nya EU-förordningen om kvicksilver kommer att träda i kraft och publiceras inom kort enligt regeringen.

Hg-rid-LIFE på Hållbarhetsfrukost (april 2017)

Den 26:e april 2017 medverkade Praktikertjänst vid Stockholm Läns Landstings Hållbarhetsfrukost för att berätta om Hg-rid-LIFE. Inbjudna till seminariet var bland annat medarbetare som arbetar med miljö inom landstingets verksamheter och privata vårdgivare samt landstingets politiker.

Anna Svensson och Helena Franzon från Praktikertjänst presenterade projektet och fick många intressanta frågor från åhörarna. Många blev överraskade över att kvicksilver fortfarande är ett stort miljöproblem.

Ökar medvetenheten (mars 2017)

Tandläkare Lena Gavelin arbetar vid en av de 200 mottagningar som hittills har fått en kartläggning av amalgamavskiljare och sugsystem som en del av projektet.

– I Sverige lagar vi inte längre tänder med amalgam. Många tror därför att kvicksilver inte längre är ett problem inom tandvården, men det är det ju. Jag borrar bort amalgamfyllningar varje dag, och det tror jag att de flesta av mina kolleger gör, säger tandläkare Lena Gavelin som sedan 2013 driver en av Praktikertjänsts mottagningar i centrala Uppsala.

– Jag har avskiljare i stolen som ska ta tand om allt från fragment till damm när jag borrar bort amalgam. Det är bra att få reda på om så mycket som möjligt samlas upp.

Lena Gavelin tycker att projektet är viktigt och tror framför allt att det är bra att öka medvetenheten och sätta rutiner för arbetet mot kvicksilverutsläpp från tandvården

 

– Sweden Recycling kommer ut och kontrollerar att allt är som det ska. Jag får en återkoppling på vad som eventuellt behöver åtgärdas och kanske sanering av rören. Det är jättebra. Jag arbetar i en lokal där det bedrivits tandvård under många år, men jag har inte tänkt på att det kan ligga mycket kvicksilver i rören.

–  Många tänker nog inte på att så enkla saker som skötsel och tillsyn av avskiljare kan göra skillnad i utsläpp av kvicksilver till avloppsvattnet.

Varmare klimat ger mer kvicksilver i fisk (januari 2017)

En studie som forskare vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har gjort visar att ett varmare klimat kan orsaka upp till sju gånger ökad halt av giftigt metylkvicksilver i djurplankton. Landavrinningen väntas öka och därmed tillföra mer organiskt material till vattenekosystem i stora regioner på norra halvklotet, inklusive Östersjön.

Kvicksilver omvandlas lätt till metylkvicksilver när det kommer ut i naturen och klassas av WHO som en av de tio kemikalier som utgör störst hot mot global folkhälsa. Det verkar som ett starkt nervgift i kroppen och påverkar nervsystemet hos människor.

Det här är ytterligare ett bevis på hur viktigt det är att stoppa utsläpp av kvicksilver redan vid källan. Den farliga kemikalien kan spridas över mycket långa avstånd i atmosfären, det är därför av stor vikt att även övriga länder inom EU tar ställning för att minska utsläppen.

Läs hela studien på Science Advances.

Även TV4 Nyheter har uppmärksammat studien, se klippet här.

EU förhandlar om lagstiftning för att minska användningen av kvicksilver (december 2016)

I december 2016 inleddes förhandlingar mellan EU-parlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen om ny lagstiftning som ska gälla användningen av amalgam inom tandvården i Europa. Förslaget innebär bland annat att det från och med 1 juli 2018 ska vara förbjudet att använda amalgam i mjölktänder, gravida eller ammande kvinnors tänder samt hos barn under 15 år.

Medlemsländerna måste också ta fram nationella planer för att minska användningen av tandamalgam före den 1 juli 2019. Tandamalgam är en av de största användningsområdena för kvicksilver inom EU.

Inom projektet Life Hg-rid välkomnar vi nyheten och hoppas att de förslag på nationella riktlinjer som vi kommer att ta fram under projektets gång kan gynna både Sverige och övriga EU.

Läs hela pressmeddelandet från Europeiska rådet här.

"Det är en självklarhet att vi ska arbeta för en förbättrad miljö" (oktober 2016)

Anders Jonsson är tandläkare på Tandvården Hisinge Hus i Göteborg och ingår i arbetsgruppen. Vi ställde två frågor till honom för att höra om hans tankar kring projektet.

Vad tycker du om det nya projektet?

Jag tycker att det är väldigt positivt att Praktikertjänst tillsammans med Sweden Recycling och IVL har fått ekonomiskt stöd från EU för det här projektet. Det är en självklarhet att vi ska arbeta för en förbättrad miljö och avfallshantering samt bidra till att vi lär av varandra runt om i Europa.

Vad finns det för nytta för dig som tandläkare att delta i kartläggningen?

Den stora nyttan är såklart en grönare tandvård, jag tror alla vill vara med och bidra till minskade utsläpp av kvicksilver. Dessutom får man enkelt och smidigt en översyn av sitt sugsystem och amalgamavskiljare. Sedan är det självklart en styrka att ha det på pränt när kommunens miljöinspektörer knackar på dörren.