Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftvägarna som kan orsaka hosta, pipande andning och andfåddhet. Besvären varierar från person till person och kan utlösas av exempelvis allergi, fysisk aktivitet, luftvägsinfektioner eller kall luft. Med rätt behandling kan de flesta leva ett aktivt liv med god kontroll över sina symtom. I den här artikeln får du veta vad astma är, vilka symtom som är vanliga, hur sjukdomen utreds och behandlas samt vad du själv kan göra för att minska besvären. Du får också veta när det är dags att söka vård.
Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftvägarna som kan orsaka hosta, pipande andning och andfåddhet. Besvären varierar över tid och kan utlösas av exempelvis allergi, infektioner, fysisk aktivitet eller kall luft. Med rätt behandling kan de flesta leva ett aktivt och symtomfritt liv.
Astma är en kronisk sjukdom som påverkar luftvägarna. Vid astma finns en inflammation i luftrören som gör dem känsligare än normalt. När luftvägarna reagerar på olika typer av retningar svullnar slemhinnorna, musklerna runt luftrören drar ihop sig och det kan bildas mer slem. Det gör att luften får svårare att passera, vilket kan leda till andningsbesvär.
För vissa kommer symtomen bara vid särskilda tillfällen, exempelvis under pollensäsongen eller i samband med träning. Andra har besvär oftare och behöver regelbunden behandling för att hålla inflammationen under kontroll.
Astma kan utvecklas både hos barn och vuxna. Hos många finns en koppling till allergi, men det är också vanligt att sjukdomen uppstår senare i livet utan att personen tidigare haft allergiska besvär.
Astma kan ge olika symtom beroende på hur aktiv inflammationen är och vad som utlöser besvären. Symtomen kommer ofta i perioder och kan variera från milda till mer uttalade.
De vanligaste symtomen är:
En del märker framför allt av en långvarig hosta efter en förkylning, medan andra upplever att de blir ovanligt andfådda när de anstränger sig. Det är därför inte ovanligt att astma först misstolkas som dålig kondition eller återkommande förkylningar.
Om du ofta får hosta, pipande andning eller känner att det blir svårt att få luft kan det vara bra att låta besvären utredas.
Det finns ingen enskild orsak till astma. Sjukdomen utvecklas oftast genom ett samspel mellan ärftliga faktorer och påverkan från omgivningen.
Risken att utveckla astma är större om astma eller allergi finns i familjen. Personer som har eller har haft eksem eller pollenallergi löper också en ökad risk. Tobaksrök, luftföroreningar och vissa arbetsmiljöer där luftvägarna utsätts för damm eller kemiska ämnen kan bidra till att sjukdomen utvecklas eller förvärras.
Astma kan debutera i alla åldrar. Hos barn ses ofta en koppling till allergi, medan vuxna ibland utvecklar astma senare i livet utan att tidigare ha haft några tydliga symtom.
Även om inflammationen i luftvägarna finns kvar över tid är det olika faktorer som avgör när besvären uppstår. Det som utlöser astmasymtom varierar mellan olika personer.
Vanliga utlösande faktorer är pollen, pälsdjur, luftvägsinfektioner, kall luft, fysisk aktivitet, tobaksrök, starka dofter och luftföroreningar. Stress orsakar inte astma, men många upplever att symtomen blir mer påtagliga under perioder av hög belastning.
För personer som har både allergi och astma är det viktigt att båda tillstånden behandlas. En välbehandlad allergi kan minska risken för att astman försämras, särskilt under pollensäsongen.
Det kan vara svårt att själv avgöra om besvären beror på astma. Symtomen liknar ibland andra tillstånd, som långdragna förkylningar eller nedsatt kondition.
Misstanken om astma ökar om du ofta får hosta efter fysisk aktivitet, vaknar av hosta på natten eller återkommande blir andfådd och pipig i andningen. Har du dessutom allergi eller eksem finns en ökad sannolikhet att besvären kan bero på astma.
För att ställa diagnosen behövs en medicinsk bedömning där läkaren väger samman dina symtom med olika undersökningar av lungfunktionen.
Om läkaren misstänker att du har astma görs en utredning för att ta reda på om dina besvär beror på en inflammation i luftvägarna eller något annat tillstånd. Utredningen börjar med ett samtal om dina symtom, när de uppstår och om det finns astma eller allergier i familjen.
Därefter görs vanligtvis en lungfunktionsundersökning, så kallad spirometri. Undersökningen visar hur mycket luft du kan andas in och ut och hur snabbt luften passerar genom luftvägarna. I vissa fall får du även andas in ett luftrörsvidgande läkemedel och sedan göra om undersökningen för att se om lungfunktionen förbättras.
Om läkaren misstänker att allergi bidrar till besvären kan en allergiutredning också bli aktuell. Eftersom symtomen kan variera över tid behövs ibland flera besök innan diagnosen kan fastställas.
Behandlingen av astma syftar till att minska inflammationen i luftvägarna, förebygga försämringsperioder och göra det möjligt att leva ett aktivt liv med god kontroll över sjukdomen.
De allra flesta som behandlas för astma använder i dag en inhalator som innehåller både kortison och ett luftrörsvidgande läkemedel. Behandlingen minskar inflammationen i luftvägarna, lindrar symtomen och hjälper dig att andas lättare.
Vilken behandling som passar bäst beror på hur ofta du har symtom och hur svår astman är. Därför är regelbunden uppföljning en viktig del av behandlingen, så att läkemedlen kan anpassas om dina besvär förändras.
Många känner en oro för att använda kortisonläkemedel under lång tid. De inhalationsläkemedel som används vid astma verkar framför allt lokalt i luftvägarna och innehåller betydligt lägre doser än kortison i tablettform. När de används enligt ordination är risken för allvarliga biverkningar liten.
Även om astma är en kronisk sjukdom finns det mycket du själv kan göra för att minska risken för besvär och få bättre kontroll över sjukdomen.
Det viktigaste är att ta dina läkemedel enligt ordination, även under perioder när du mår bra. Eftersom astma är en inflammation i luftvägarna är behandlingen ofta förebyggande och behöver användas regelbundet för att ge bästa effekt.
Det kan också vara bra att försöka identifiera vilka faktorer som utlöser dina besvär. För vissa handlar det om pollen eller pälsdjur, medan andra reagerar på kyla, tobaksrök eller luftvägsinfektioner. Om du har allergi är det viktigt att även den behandlas, eftersom en välbehandlad allergi ofta gör det lättare att hålla astman under kontroll.
Fysisk aktivitet är bra för de allra flesta med astma. Om sjukdomen är välbehandlad går det oftast att träna utan större begränsningar. Om du får besvär vid träning kan läkaren hjälpa dig att anpassa behandlingen.
Det är bra att kontakta vården om du har återkommande hosta, andfåddhet eller pipande andning, särskilt om besvären påverkar din vardag eller återkommer under en längre tid. Ju tidigare astma upptäcks, desto större är möjligheten att behandlingen ger god effekt och minskar risken för försämringsperioder.
Du bör också söka vård om:
Om du plötsligt får svåra andningsbesvär, har svårt att tala i hela meningar eller känner att du inte får tillräckligt med luft ska du söka akut vård.
Kan man få astma som vuxen?
Ja. Astma kan utvecklas i alla åldrar. En del får sina första symtom redan som barn, medan andra insjuknar först i vuxen ålder.
Kan astma växa bort?
Hos vissa barn blir besvären mindre eller försvinner med tiden. Samtidigt kan symtomen komma tillbaka senare i livet. Astma utvecklas olika från person till person.
Är astma farligt?
Med rätt behandling kan de flesta leva ett aktivt liv med god kontroll över sjukdomen. Obehandlad eller dåligt behandlad astma kan däremot leda till allvarliga försämringsperioder.
Kan man träna om man har astma?
Ja. Regelbunden fysisk aktivitet rekommenderas även för personer med astma. Om du får besvär vid träning kan behandlingen ofta anpassas så att du kan fortsätta vara aktiv.
När ska man söka akut vård?
Du ska söka akut vård om du får svåra andningsbesvär, har svårt att prata på grund av andnöd eller om dina vanliga läkemedel inte hjälper.
Om du har återkommande andningsbesvär eller misstänker att du kan ha astma är det viktigt att få en medicinsk bedömning. Hos Praktikertjänst finns vårdcentraler som kan hjälpa dig med utredning, behandling och uppföljning. Hitta en vårdcentral nära dig.
Den här texten är medicinskt granskad av Bahram Javizian, specialist i allmänmedicin och allergolog på Margarethahemmet Vårdcentral, Praktikertjänst.
