Debattartiklar

SKR skulle kunna bestämma om noll kronor i ersättning för digitala vårdbesök enligt utomlänsersättningen, det skriver Praktikertjänsts chefsläkare Richard Seiberlich i Dagens Samhälle tillsammans med nio andra företrädare för primärvården.

Det är naivt att tro att SKR:s beslut ändrar något alls. Om inte ersättningen ändras behöver regionerna stoppa utbetalningarna till Sörmland, skriver Praktikertjänsts chefsläkare Richard Seiberlich tillsammans med nio andra företrädare för primärvården i Dagens Medicin.

Under vinjetten ”Vi vill fortsätta stärka vårdcentralerna och förtroendet för vården” målar tre regionföreträdare upp en positiv bild av den västmanländska primärvården. Men trots goda ambitioner och satsningar ligger tydliga förbättringar långt fram i tiden. Det skriver Réka Hunyadi Velle, regional chefsläkare på Praktikertjänst, i VLT.

Produktivitetskommissionen vill slopa kravet på obligatorisk LOV i primärvården eftersom det inneburit ökad administration för regionerna. Det är en ensidig analys, skriver Praktikertjänsts Carina Olson och Richard Seiberlich.

Sverige har länge varit ett föredöme i tandvårdssammanhang. Om vi ska fortsätta vara det krävs reformer för att lösa den långsiktiga kompetensförsörjningen. Det skriver Praktikertjänsts Urban Englund och Anders Jonsson i en debattartikel i Altinget.

Mellan 2019 och 2024 avsatte regeringen över 30 miljarder kronor till primärvården, men ingen kan svara på hur pengarna använts. Regeringen och den nya sjukvårdsministern måste nu se till att kommande statsbidrag till hälso- och sjukvården också når vårdcentralerna. Det skriver Praktikertjänsts vd Carina Olson i Dagens Industri.

Den svenska tandvården är ett välfungerade system som tagit decennier att bygga upp. Ingen tjänar på ett förstärkt högkostnadsskydd om det inte finns någon som kan ta hand om patienterna. Det skriver Praktikertjänsts ordförande Urban Englund och vd Carina Olson i Svenska Dagbladet.

Primärvårdsreformen är ett misslyckande och det viktigaste uppdraget är nu att lägga grunden för en god och nära vård för hela befolkningen. Det skriver Praktikertjänsts Richard Seiberlich och Réka Hunyadi Velle i Dagens Medicin.

Regeringen, regionerna och kommunerna behöver kraftsamla och göra omtag för att säkerställa att omställningen till nära vård faktiskt blir av, skriver åtta debattörer från Praktikertjänst i Dagens Medicin.

I mitten av januari bytte hälso- och sjukvården i Region Gävleborg till ett nytt journalsystem. Införandet har varit ett haveri från början och påverkar både patientsäkerheten och arbetsmiljön. Nu krävs kraftfulla och snabba insatser. Det skriver distriktsläkaren Mattias Perzon vid Praktikertjänst Bollnäs Hälsocentral i Ljusnan.

Millennium är efter omfattande kritik pausat. Men arbetet fortsätter och om ingenting händer kommer det att rullas ut som planerat. Nu finns det ett fönster för att påverka det slutgiltiga beslutet och det är därför vi nu uppmanar regionen att ompröva sin strategi – innan det är för sent, skriver Praktikertjänsts Tina Holmberg tillsammans med flera vårdchefer och läkare i Göteborgsområdet.

Regeringen har aviserat en dyr tandvårdsreform. Men redan innan remissrundan är avslutad får Försäkringskassan i uppdrag att förbereda för reformen. Det är oacceptabelt att regeringen inte inväntar synpunkter från myndigheter och tandvårdsorganisationer, skriver Praktikertjänsts Urban Englund och Carina Olson i Dagens industri.

Region Stockholms beslut att flytta utredningar och adhd-medicinering från privat drivna Bumm till regionens Bup är ett hot mot många barns hälsa. Väntetiderna försämrar möjligheten att få hjälp, skriver företrädare för Bumm, däribland Evelina Bihl, verksamhetschef för Praktikertjänst Stockholm Kids BUMM.

Av vad som skulle blivit en primärvårdsreform av rang blev det inte mycket. Men nu har regeringen äntligen vaknat och tagit viktiga steg mot en god och nära vård. Det skriver Sara Banegas, specialist i allmänmedicin och chefsläkare, Praktikertjänst.

Vem tjänar på ett högkostnadsskydd om det inte finns någon som kan ta hand om patienterna? Det skriver Praktikertjänsts Urban Englund och Anders Jonsson i en replik i DN.

Regeringen har aviserat en omfattande tandvårdsreform som sätter ålder framför behov. Det kan innebära försämrad munhälsa i Värmland samtidigt som prisregleringar riskerar att leda till färre vårdgivare och sämre tillgänglighet. Det skriver fem tandläkare i Praktikertjänst.

Förslagen i Tiotandvård kan leda till en sämre munhälsa när ålder sätts framför behov. Dessutom kan slopad fri prissättning leda till att många privata utförare väljer att lämna tandvården. Det kan skapa sämre tillgänglighet, framför allt i glesbygdsregioner, skriver Praktikertjänsts ordförande Urban Englund och chefstandläkare Anders Jonsson i Tandläkartidningen.

De politiker som nu vill montera ned den svenska välfärdsmodellen är svaret skyldiga: Vad kommer det kosta Sverige som välfärdsland att tacka nej till den kompetens, kvalitet och högre effektivitet som finns hos de privata aktörerna? Det skriver Praktikertjänsts vd Carina Olson i Dagens Industri tillsammans med 22 andra företrädare för privata välfärdsföretag.

Läkartiderna blir inte fler för att man sprider ut dem över dygnet. Bristen på allmänläkare är grundproblemet i primärvården, skriver Praktikertjänsts chefsläkare Sara Banegas i en slutreplik i SvD tillsammans med företrädare för Svensk förening för allmänmedicin, Distriktsläkarföreningen och Capio.

Västra Götalandsregionen bör ompröva avvecklingsbeslutet och skapa en permanent utbildningsmottagning, föreslår Annika Rusko Andersson och Tina Holmberg, verksamhetschefer och allmänläkare vid Älvpraktiken i Kungälv respektive Alepraktiken i Nödinge, i Dagens Medicin.

Primärvården skulle bli navet i sjukvården – men det har inte fungerat. Sjukvårdsministern måste agera för att på allvar ge primärvården rätt resurser och förutsättningar, det skriver Praktikertjänsts chefsläkare Sara Banegas i SvD tillsammans med företrädare för SFAM, DLF och Capio.

Västra Götalandsregionen ska avveckla utbildningsmottagningen i gynekologi i Kungälv. Beslutet kan leda till försämrad patientsäkerhet samtidigt som nedläggningen försvårar omställningen till en god och nära vård, det skriver två företrädare för Praktikertjänst i Kungälvs-Posten.

Regeringen går nu vidare med den tandvårdsreform som Sverigedemokraterna lovat sina väljare. Men reformen riskerar att leda till både sämre munhälsa och en ojämlik tandvård över landet. Det skriver företrädare för Praktikertjänst i Altinget.

Den 31 juli skriver Kjell Söderberg i Ljusdals-Posten om privat drivna vårdcentraler. I sin text listar han fem synpunkter på vad en ytterligare privatisering av Gävleborgs primärvård skulle kunna innebära. Synpunkterna är generella, förutom punkt fem där Praktikertjänsts vårdcentral i Fagersta nämns. Punkten är dessvärre fylld av felaktigheter och insinuationer. Det skriver Eva Brunström, distriktssköterska och verksamhetschef, Praktikertjänst Vårdcentralen i Fagersta.

Sironarapporten om primärvårdens underskott i Region Gävleborg - som hälso- och sjukvårdsförvaltningen beställt - borde mana till eftertanke och leda till en fördjupad diskussion om hur hälsocentralerna bäst drivs och vilka förutsättningar som finns. Det skriver Praktikertjänsts Urban Englund och Carina Olson i en debattartikel i Arbetarbladet.

Vi ifrågasätter uppgifterna om att privata vårdgivare skulle göra tusentals onödiga operationer inom artroskopi, skriver Praktikertjänsts chefsläkare Sara Banegas i en replik i Dagens Medicin riktad till Vänsterpartiet.

De nya patientavgifterna i Västra Götalandsregionen innebär att ett telefonsamtal eller chattmeddelande med en läkare eller fysioterapeut kommer att kosta 160 kronor, skriver Carl Erhamre och Annika Rusko Andersson på vårdcentralen Älvpraktiken i Kungälv.

Regionen har skapat en ineffektiv tjänst som underminerar hälsocentralernas kompetens och medarbetarnas yrkesskicklighet, skriver Sara Banegas, Alexander Wirdby, Andreas Johansson och Mattias Perzon i Dagens Medicin.

Tjänsten försämrar kontinuiteten och försvårar arbetet kring hur de svårast sjuka verkligen ska prioriteras, skriver Sara Banegas, Alexander Wirdby, Andreas Johansson och Mattias Perzon i Dagens Medicin.

Regionernas nya tjänst 1177 Direkt, där patienten får en automatiserad medicinsk bedömning, riskerar att leda till sämre patientsäkerhet, minskad kontinuitet och på sikt ökade kostnader. Det skriver Praktikertjänst tillsammans med Capio och Bräcke Diakoni i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Att spara in på vårdcentralerna rimmar illa både med hälso- och sjukvårdslagen och regionens egna styrdokument, skriver Marjola Kock, distriktsläkare och verksamhetschef på Svea Vårdcentral i Säffle, i Nya Wermlands Tidningen.

Ska vårdpersonal flytta till Sveriges nya tillväxtmotor Norrland krävs nytänkande och bättre förutsättningar att starta och driva vårdverksamheter. Det skriver Carina Olson, vd och koncernchef, Praktikertjänst.

Västra Götalandsregionens sparpaket riskerar att minska tillgången på rehabilitering, det skriver branschorganisationen Primör Rehab och Praktikertjänst i en debattartikel i Dagens Medicin.

Företrädare för nio hälsocentraler i Gävleborg, däribland Praktikertjänst, samt Sveriges Läkarförbund är bekymrade över det arbetssätt som tillämpas i den digitala vårdtjänsten Min vård Gävleborg. Regionen uppmanas därför i en debattartikel i Ljusnan att tänka om och förändra tjänsten med fokus på patientsäkerhet och kontinuitet.

Slopa den avgiftsfria tandvården för 20- till 23-åringar och överväg ett skräddarsytt högkostnadsskydd för 65-plussare. Det skriver Urban Englund och Anders Jonsson, Praktikertjänst, i en debattartikel på den politiska nyhetssajten Altinget.

I en debattartikel den 27 juni i Dagens Medicin skriver nio studierektorer i Region Skåne om svårigheterna att få sjukvårdssystemet att fungera som en enhet när det gäller utbildning av framtida specialistläkare och menar att privata vårdgivare måste ställa upp mer. Men privata vårdgivare tar redan i dag ett mycket stort ansvar för utbildning, skriver Praktikertjänsts chefsläkare Sara Banegas i en replik.

De ekonomiska och geografiska förutsättningarna att erbjuda primärvård på landsbygden varierar kraftigt i Sverige. Därför behövs nu bättre förutsättningar för att driva primärvård på landsbygden. Det skriver Praktikertjänsts vd Carina Olson och chefsläkare Sara Banegas i en debattartikel hos Altinget.

Förutsättningarna för att öppna och driva vårdcentral utanför tätorter med akutsjukhus skiljer sig markant mellan landets 21 regioner. Det visar en granskning Praktikertjänst genomfört. Enligt enkätundersökningen tillämpar 18 av 21 regioner någon form av ersättning för vårdgivare som bedriver verksamhet på landsbygden samtidigt som 20 av 21 erbjuder någon typ av filiallösning. Det skriver Praktikertjänst i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Praktikertjänst bedriver tandvård i 220 av Sveriges 290 kommuner och vi ser precis som tandvårdscheferna i Folktandvården i norra Sverige utmaningar både idag och i framtiden. För att möta behoven behövs fler utbildningsplatser, bättre ekonomiska förutsättningar för att driva tandvård i glesbygd och mer statlig styrning.

Var tredje svensk lever med allergi, vår största kroniska sjukdom. Men trots i grunden bättre förutsättningar för behandling är det slumpen som i dag avgör hur en allergiker tas om hand i vården. Många fler med svårare pollenallergi skulle kunna utredas och behandlas i primärvården, det skriver bland annat Pär Gyllfors, med dr och specialistläkare i allergologi på Astma- och allergimottagningen i Stockholm, i en debattartikel i Aftonbladet.

Profession i sluten- och specialistvården skulle tjäna på en bredare kunskap om primärvården, dess uppdrag och möjligheter, skriver Sara Banegas, chefsläkare på Praktikertjänst, i en replik i Dagens Medicin angående att grundutbilda alla blivande specialistläkare i allmänmedicin.

För att fördjupa förståelsen för primärvården bör alla ST-läkare genomföra en sidotjänstgöring i allmänmedicin i tre månader, det skriver Praktikertjänsts chefsläkare Sara Banegas i en debattartikel i Dagens Medicin.

I en debattartikel i Gefle Dagblad ifrågasätter Jan Lahenkorva (S), andre vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, privat driven vård. Han, och Socialdemokraterna, vill ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. Retoriken innebär i praktiken ett regionalt monopol på att driva hälso- och sjukvård. Privata alternativ - som i dag står för nästan hälften av primärvården i Sverige - är inte välkomna. Att omintetgöra valfriheten skulle ha en negativ påverkan på effektivitet och innovation samt knappast bidra till att fler att fler väljer vården som yrke.

Nya politiska styren formerar sig runtom i Sverige. De nya koalitionerna har nu ett viktigt uppdrag: att stärka hälso- och sjukvården med primärvården som bas. Det skriver Praktikertjänsts vd Carina Olson och chefsläkare Sara Banegas i Dagens Medicin.

Bristen på tandvårdspersonal gör sig varje dag påmind i stora delar av Sverige. I Dalarna vill Folktandvården fokusera mer på vuxna patienter och i Norrbotten tar man in hyrtandläkare. Samtidigt kan patienter tvingas vänta i flera år på en undersökning i Folktandvården. Den tillträdande regeringen behöver agera. Det skriver Praktikertjänsts Urban Englund och Anders Jonsson i en debattartikel i Dagens Samhälle och föreslår bland annat nationella rekommendationer för hur många tandläkare det bör finns i varje region.

Sedan den 1 juli 2021 är det lag på att primärvården ska vara navet i den svenska hälso- och sjukvården. Men trots ny lagstiftning har det skett få förändringar på regional nivå mellan 2021 och 2022. Det framgår av en kartläggning som Praktikertjänst genomfört. Som situationen är nu ter sig lagstiftningen mest som ett luftslott. Det är dags att gå från ord till handling, skriver Carina Olson och Sara Banegas i Dagens Medicin.

Valrörelsen är i full gång. Fokus är kriminalitet och energi. Men en titt i partiernas valmanifest visar att en majoritet vill att tandvårdens högkostnadsskydd ska sänkas eller att tandvården ska jämställas hälso- och sjukvården. Men för att vässa tandvården krävs snarare satsningar på fler tandläkare i glesbygd och i socioekonomiskt utsatta områden, bibehållen valfrihet och minskad byråkrati.

I pandemins spår har den uppskjutna sjukvården fått stort fokus, medan den uppskjutna tandvården hamnat i skymundan. En ny rapport från Praktikertjänst visar att tandvården har svårt att klara av det uppdämda vårdbehovet. Nu behövs fokus på utbildning och tillsynskrav anpassade för mindre verksamheter, skriver Urban Englund och Anders Jonsson, Praktikertjänst, i Altinget.

Region Stockholm har beslutat om dramatiska förändringar i vårdvalet för barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, BUMM. Det nya vårdvalet ökar belastningen på primärvården samtidigt som väletablerade barn- och ungdomsmedicinska mottagningar riskerar att stänga. Vi vädjar nu till regionen att revidera vårdvalet. Artikeln, som är undertecknad av Josefine Davidson och Evelina Bihl på Stockholm Kids, publicerades i Dagens Medicin.

I coronapandemins spår har den uppskjutna specialistvården fått stort fokus, medan den uppskjutna vården i primärvården hamnat i skymundan. En ny rapport från Praktikertjänst visar dock att primärvården har försämrade förutsättningar att klara vårdgarantin och den brottas fortsatt med stora rekryteringsbehov. Artikeln, som är undertecknad av Carina Olson och Sara Banegas, publicerades i Dagens Medicin.

Primärvården behöver utökad finansiering och arbetssätten behöver utvecklas för att fortsätta värna tillgänglighet, kontinuitet och patientsäkerhet. Det är de allra flesta överens om. Men hur vägen till en god och nära väg ska ritas råder det olika meningar om. Det visar inte minst Rogers Molins debattartikel den 27 januari. Artikeln, som är undertecknad av Sara Banegas, publicerades i Dagens Nyheter.

Brister i vården gällande moderna, välfungerande IT-system och dålig kommunikation mellan olika system har uppmärksammats länge. Flera regioner har infört gemensamma system, vilket löst en del kommunikations- men inte prestandaproblem. Artikeln, som är undertecknad av Jonis Rosenberg, publicerades i Läkartidningen.

I åtta av 21 regioner har primärvårdens andel av budgeten varit oförändrad eller minskat. Nu måste primärvårdens andel av regionernas hälso- och sjukvårdsbudgetar öka till 25 procent under de kommande fem åren. Artikeln, som är undertecknad av Carina Olson och Sara Banegas, publicerades i Dagens Nyheter.