Maria Thorsell och hennes man försökte få barn i över två år utan resultat. Första IVF-försöket slutade i ett missfall men andra gången lyckades det. Nu är ettåriga sonen Sigge här. – Jag är så tacksam för allt stöd jag fick på Charlottamottagningen, säger Maria.
Vi träffar Maria Thorsell på Charlottamottagningen i Karlstad. Här arbetar personalen dagligen med patienter som har svårt att få barn och det var hit Maria vände sig i början av 2015. Då hade hon och hennes man försökt få ett tredje barn i över två år.
– Jag var inte längre lika glad och tanken på barn började uppta delar av min vardag. När vi sökte hjälp var jag 38 år och visste att det verkligen var sent, så jag kände stress. Men jag kände jättestarkt att jag ville ha ett barn till, säger Maria.
På mottagningen gjorde de en basutredning. De tittade bland annat på Marias äggreserver, tog hormonprover, kontrollerade hennes ägglossning och samtidigt fick hennes man lämna spermaprov. Men undersökningen kunde inte slå fast att något var fel.
– Jag fick börja med tabletter för att stimulera min ägglossning så att kroppen skulle släppa ifrån sig fler ägg. Vi provade i ett halvår, men det fungerade inte.
Nästa steg var en IVF-behandling. Alla delar, så som ultraljud och provtagningar skedde på Charlottamottaningen, men att plocka ut och sätta in det befruktade ägget gjordes på sjukhuset i Örebro. Maria fick ta hormonsprutor under två veckor inför ingreppet. Och hon hade tur och fick ut tio ägg. Av dessa var det sex stycken som blev befruktade och två dagar senare fick hon komma tillbaka och sätta in ett av dem. Efter ett positivt graviditetstest gladde sig hela familjen och planerade en Thailandsresa över julledigheten. Men när Maria gjorde ett tidigt ultraljud precis före resan visade det sig att fostret dött i magen.
– Jag tog hårt på beskedet och kunde inte vara riktigt glad under Thailandsresan, berättar hon.
När de kom hem visade det sig att av de sex äggen var det bara ett enda som hade klarat sig.
– Från tio ägg blev bara ett enda kvar och det kändes allt mer hopplöst: Varför skulle det bli något denna gång? Jag vågade inte riktigt hoppas och kände en press på att det skulle bli ett barn av det vill höll på med.
På andra IVF-försöket blev Maria gravid igen men denna gång behöll hon nyheten för sig själv.
– Det var så jobbigt att komma hem från Thailand och behöva berätta för alla om missfallet förra gången, så vi berättade faktiskt inte förrän i vecka 20.
Efter en lång väntan kom till slut sonen Sigge i början av 2017 och nu är han en pigg ettåring som leker med mottagningens undersköterska Maud Masth i korridoren utanför.
– Jag är så tacksam för all hjälp jag fått. Jag tänker ofta på äldre barnlösa som inte fått samma hjälp som min generation och känner så för dem, säger Maria.
Under samtalet kommer Sigge tultande in i fikarummet med en vit gosedjuranka och sätter sig i mammas knä. Maria, som själv arbetar som barnmorska, gläds åt att många kvinnor som haft svårt att få barn i dag kan få hjälp med IVF.
– Sigge låg i frysen i Örebro i ett halvår kan man säga, säger hon skrattande och rufsar sin son i håret. Det är ju faktiskt ganska fantastiskt om man tänker på det.
