Rapporter

Den svenska tandvården fungerar i grunden mycket bra. Modellen med stort fokus på förebyggande tandvård och samarbete mellan privata och offentliga aktörer har bidragit till att skapa en munhälsa i världsklass. Samtidigt står svensk tandvård inför stora problem och det råder närmast akut brist på tandvårdspersonal i många delar av landet. Hur kan vi säkerställa en jämlik tillgång till tandvård i hela landet i framtiden? Och vad behöver göras för att dagens tandläkarstudenter ska vilja söka sig till att arbeta utanför storstadsområdena?

Sedan ett antal år pågår en omställning till god och nära vård i hela landet. För att stödja omställningen har regeringen mellan 2020–2024 tecknat en rad överenskommelser med SKR och satsat över 30 miljarder kronor. Men trots utredningar, politisk konsensus, överenskommelser och resurstillskott har de önskade effekterna uteblivit. Vad står i vägen för omställningen och vart har pengarna tagit vägen?

Den här rapporten – som är en introduktion till rapporterna ”Policy för hållbar tandvård” (2023) och ”Förslag på förstärkning av högkostnadsskyddet i tandvården” (2024) – är en presentation av svensk tandvård och de utmaningar branschen och systemet står inför samt vilka lösningar vi tror kan lösa dem. För vi är övertygade om att ett utökat högkostnadsskydd kombinerat med pristak kommer att öka efterfrågan på tandvård och leda till ännu högre press på landets tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor på bekostnad av tillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Tandvården förtjänar bättre.

Under hösten 2023 tillsatte regeringen en utredning för att ta fram förslag på hur tandvårdens högkostnadsskydd kan förstärkas för att mer efterlikna det som finns i övrig vård. Äldre med sämst munhälsa ska prioriteras och förslaget ska vara skalbart på den övriga befolkningen. Samtidigt råder det stor brist på tandvårdspersonal och patienter tvingas vänta i flera år på att få en tid för undersökning. Kan ett högkostnadsskydd lösa tandvårdens utmaningar? Och hur bör ett förslag se ut för att säkerställa tillgång till en jämlik och patientsäker tandvård i hela landet?

I rapporten ”Hur styr regionerna?” har Praktikertjänst genomfört en kvalitativ analys av samtliga 21 regioners förfrågningsunderlag för vårdval i primärvården. Det är en uppföljning på en rapport med samma tema som presenterades för två år sedan och syftet med rapporterna är att ta reda på om och hur förfrågningsunderlagen används i omställningen till en god och nära vård. Använder regionerna förfrågningsunderlagen för att styra mot att primärvården ska vara navet i hälso- och sjukvården? Vad har egentligen hänt under de här två åren? Har styrningen förändrats?

Ett utökat högkostnadsskydd i tandvården väntas leda till ökad efterfrågan och öka de offentliga utgifterna för tandvård med 115 procent motsvarande 7,3 miljarder kronor per år. Samtidigt skulle efterfrågan på tandvård öka med 5,5 procent. Det visar en ny rapport som tagits fram på uppdrag av Praktikertjänst. Därmed förvärras en redan ansträngd arbetssituation. Istället krävs åtgärder för att öka antalet tandläkare och tandhygienister samt lösningar för att säkerställa en rättvis resursfördelning över landet.

Förutsättningarna att öppna och driva vårdcentral utanför tätorter med akutsjukhus skiljer sig rejält mellan landets regioner. Det visar en granskning Praktikertjänst genomfört i rapporten ”Primärvård i hela landet – men hur?”. Resultaten visar att 18 av 21 regioner tillämpar någon form av geografisk ersättning för vårdgivare som bedriver verksamhet på landsbygden samtidigt som 20 av 21 erbjuder någon typ av filiallösning.

I rapporten ”Den dolda vårdskulden – en rapport från vårdens vardag och verklighet” beskriver Praktikertjänst vårdskulden ur primärvårdens perspektiv och några av de utmaningar den står inför. Rapporten belyser flera av regionernas och primärvårdens utmaningar innan, under och efter pandemin.

I rapporten ”Hur styr regionerna – en kartläggning och analys av förfrågningsunderlag i primärvården” har Praktikertjänst granskat regionernas förfrågningsunderlag för vårdcentraler åren 2021 och 2022. Resultaten visar att det skett få förändringar trots ny lagstiftning som säger att primärvården ska vara navet i hälso- och sjukvården. Läs rapporten här.

I rapporten ”Hur mår egentligen den svenska tandvården?” granskar Praktikertjänst tandvården. I rapporten framgår att 64 procent av respondenterna upplever problem att rekrytera tandvårdspersonal och 62 procent svarar att väntetiderna försämrats under de senaste åren.