Hur farligt är egentligen socker?
Socker är vanligt i många former av livsmedel. Det älskas av många men kallas också för det vita giftet och sockerlarmen duggar tätt. Hur mycket socker kan vi egentligen äta utan att det blir ohälsosamt?
- Text Anna-Karin Sjögren
- Foto Jann Lipka
Kärleken till det söta har vi ärvt av våra förfäder. Ingrid Larsson, näringsfysiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, förklarar att det hänger ihop med överlevnad. Förr, när det inte fanns några ingrediensförteckningar på maten utan människorna fick lita på sina sinnen, var den söta smaken i frukt och bär en signal som sa att det var ofarligt att äta. Ett livsmedel som innehåller en kombination av socker och fett upplevs ofta som godare och ger dessutom fler kalorier som var en bristvara förr. De som tyckte om och hade tillgång till kaloririk mat hade större chanser att överleva och det var deras gener som fördes vidare till oss som lever i dag. Utmaningen i dag är att många numera har stillasittande arbeten och behöver färre kalorier samtidigt som det finns ett stort utbud av billiga och kaloririka sötsaker.
– Problemet med socker är att det innehåller kalorier utan att ge några näringsämnen. Vill man hålla vikten så ska man inte äta fler kalorier än vad man gör av med och det är en svår uppgift om det man äter och dricker är rikt på socker. Då blir det inte så mycket plats kvar för annat som innehåller både kalorier och värdefulla näringsämnen, säger Ingrid Larsson.
I dag finns socker i många olika livsmedel. I en hälsosam livsstil kan det dock ingå en liten mängd socker, precis som de nordiska näringsrekommendationerna säger.
– Lite ketchup på pastan eller några ynka gram socker i ättiksgurkan på leverpastejmackan är inga problem. Här spelar näringsämnena från maten en viktigare roll än den lilla mängden socker som finns i ketchupen eller gurkan.
Det är alltså viktigare att minska på godis, läsk, söta frukostflingor, smaksatt yoghurt, kex och fruktdrycker som innehåller mycket socker än att fokusera på några få sockerkorn i måltider som för övrigt är hälsosamma.
Kan man bli beroende av socker, som av en drog?
– Hjärnans belöningssystem signalerar kraftfullt när vi äter något sött, särskilt när det är en kombination av sött och fett, men socker är inte beroendeframkallande på samma sätt som alkohol eller nikotin, säger Ingrid Larsson.
I de svenska kostråden från Livsmedelsverket konstateras att för mycket socker ökar risken för fetma, typ-2-diabetes, sjukdomar i hjärtat och blodkärlen samt cancer. Söta drycker är särskilt kopplade till risk för fetma eftersom de ger många kalorier men inte mättar. Att risken för att få karies också ökar när man äter och dricker mycket socker är väl känt.
– Sockret ger munnens bakterier lättåtkomlig näring som gör att de bildar syror som fräter på tänderna, så startar karies, säger Dan Ericson som är professor på Tandvårdshögskolan vid Malmö universitet.
Karies är den vanligaste av alla icke smittsamma sjukdomar i världen. Dan Ericson är övertygad om att en minskad sockerkonsumtion skulle göra att fler slapp att få hål i tänderna.
– Det är även viktigt att man blir medveten om att sockerarter som finns naturligt i bland annat juice och honung kan påverka tänderna på samma sätt. I ett glas apelsinjuice finns det till exempel 12 gram sockerarter, det motsvarar lite drygt 3 sockerbitar.
Är det vanligare med karies hos barn nu när konsumtionen av godis och läsk ökar?
– Sedan 2011 ser vi en tydlig ökning av karies i mjölktänder hos barn i Sverige. Det är dock omöjligt att uttala sig säkert om sockret är orsaken eftersom flera faktorer har betydelse.
Att använda fluortandkräm och skölja med fluor är också väldokumenterade sätt att förebygga karies.
– Fluor är bra, det fungerar som ett extra skydd och ökar tändernas motståndskraft mot karies. Men äter man socker ofta hjälper inte enbart fluor för att hålla oss kariesfria. Den hållbara lösningen för hela kroppen är att minska på sockret, säger Dan Ericson.