en bild

Pensionsstiftelse - delägare

Texten uppdaterades 19/3 2024

Stiftelsens syfte

Stiftelsens syfte är att trygga Praktikertjänst AB:s utfästelser om pension till nuvarande och tidigare anställda kostnadsställeansvariga praktiker samt deras efterlevande enligt allmän pensionsplan i form av PTP-planen och övriga utfästelser till samma grupp anställda. Stiftelsen ska förvalta tillgångarna på det sätt som bedöms lämpligast utifrån det fastställda ändamålet.

Placeringsprofil

Styrelsen fastställer i placeringsriktlinjerna Stiftelsens långsiktiga strategiska placeringsstrategi och definierar i dessa ramar för förvaltningen. Stiftelsen får placera tillgångarna i enlighet med den av styrelsen beslutade referensportföljen vilket för närvarande innebär 25 procent aktier och 75 procent räntebärande tillgångar. Fördelningen får dock variera inom en ram på +/- 20 procentenheter.

All förvaltning av Stiftelsens kapital sker genom direkta investeringar som utförs av Stiftelsens egen personal.

Placeringsriktlinjerna uppdateras och fastställs årligen eller vid behov.

Hållbarhetsrelaterade upplysningar

Upplysningarna i detta avsnitt har utformats i enlighet med kraven i EU-förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar från den finansiella sektorn (även kallad ”Disclosureförordningen”). Stiftelsen är en finansmarknadsaktör enligt förordningens definition men tillhandahåller inga finansiella produkter. Information ska således lämnas för Stiftelsen (på enhetsnivå) men inte för finansiella produkter.

Policyer för integrering av hållbarhetsrisker i Stiftelsens investeringsbeslutsprocess

I Stiftelsens Placeringsriktlinjer definieras hur Stiftelsens placeringsverksamhet ska bedrivas i syfte att på bästa sätt uppfylla Stiftelsens ändamål. I Placeringsriktlinjerna definieras också hur Stiftelsens riskhantering ska ske. Vissa risker måste tas för att möjliggöra att Stiftelsens avkastningsmål uppnås, medan andra risker måste begränsas eller elimineras. Hållbarhetsrisk är risken för att en miljörelaterad, social eller styrningsrelaterad händelse inträffar och får en negativ påverkan på värdet på Stiftelsens investeringar. Exponering mot sådana risker kan försvåra Stiftelsens måluppfyllelse och Stiftelsen söker därför begränsa exponeringen mot sådana risker i placeringsverksamheten.

Placeringsriktlinjerna anger vidare mer specifikt att Stiftelsen vid investeringar ska beakta vissa begränsningar avseende hållbarhetsfaktorer. Innehav i tobaksbolag är inte tillåtna, och inte heller investeringar i bolag som inte uppfyller de etik- och miljökrav som anges i Stiftelsens Ägarpolicy. Detta görs i linje med Stiftelsens strävan att vara en ansvarsfull investerare, men det är Stiftelsens uppfattning att dessa begränsningar också minskar Stiftelsens exponering för hållbarhetsrisker.

Enligt Ägarpolicyn ska Stiftelsen verka för att innehavsbolagen i största möjliga grad uppfyller krav för etik och hållbarhet avseende mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och anti-korruption. 

Stiftelsen eftersträvar därför i placeringsverksamheten att de bolag som Stiftelsen investerar i följer principerna i FN:s Global Compact, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och bolagsstyrning samt FN:s riktlinjer för näringsliv och mänskliga rättigheter. Genom en s.k. Global Standards Screening (GSS) erhålls en bedömning av företagens påverkan på intressenterna och i vilken utsträckning ett företag orsakar, bidrar till eller är kopplat till kränkningar av internationella normer och standarder.

Inget beaktande av investeringsbesluts negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer

Stiftelsen beaktar inte investeringsbesluts negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer enligt Disclosureförordningens detaljerade regler. Beaktande och redovisning av negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer enligt förordningen bedöms av Stiftelsen att vara oproportionerligt betungande med hänsyn till Stiftelsens storlek, samt verksamhetens art, omfattning och komplexitet.

Som beskrivits ovan söker dock Stiftelsen begränsa sina investeringars negativa effekter för hållbarhetsfaktorer genom de krav på ansvarsfulla investeringar som Stiftelsens styrelse har fastställt.

Ersättningspolicy och integrering av hållbarhetsrisker

(För vidare information om Ersättningspolicyn se nedan)
Stiftelsens Ersättningspolicy tillåter rörlig ersättning. Sådan ersättning får dock endast betalas ut om en kvalitativ bedömning visar att hållbarhetsrisker och -faktorer har hanterats i enlighet med Stiftelsens Ägarpolicy. Vidare ska den rörliga ersättningen baseras på relativ avkastning gentemot normalportföljerna samt riskjusterad avkastning, vilket innebär ett incitament att hantera och begränsa hållbarhetsrisker och deras negativa effekt på Stiftelsens avkastning.  

Efterlevande av regelverket avseende aktieägarengagemang i noterade bolag i EES

Stiftelsens styrelse har fastställt en ägarpolicy som bland annat innehåller riktlinjer avseende Stiftelsens utövande av ägarinflytande i noterade bolag i syfte att främja möjligheten till högre uthållig avkastning på Praktikertjänst AB:s Pensionsstiftelse (Stiftelsen) placerade medel.

I dokumentet Utövande av aktieägarrättigheter beskrivs Stiftelsens faktiska ägarstyrning och bevakning av aktieägarrättigheter under föregående år.  Stiftelsens aktieinnehav i enskilda bolag normalt är relativt litet och därför har Stiftelsen valt att inte publicera en redogörelse för hur Stiftelsen röstat vid årsstämmor.

Ersättningspolicy

Stiftelsens Ersättningspolicy syftar till att bidra till att uppfylla Stiftelsens ändamål, bland annat genom att säkerställa att Stiftelsen har en ersättningsmodell som inte uppmuntrar till ett överdrivet risktagande och undergräver en sund och effektiv riskhantering.

Övrigt om regelverk och information

Stiftelsen är registrerad i Sverige, tillsynsmyndigheter är Länsstyrelsen i Stockholms län och Finansinspektionen.

Stiftelsens omfattas av krav i regelverk som innebär att viss information ska lämnas externt om Stiftelsens verksamhet och om Stiftelsens aktieägarengagemang. Det handlar dels om information som ska göras publik, dels information som ska lämnas på begäran till personer som Stiftelsen tryggar utfästelser om pension till. 

Stiftelsen lämnar information på begäran till personer som Stiftelsen tryggar utfästelser om pension till och personer som erbjuds pensionsförmåner som tryggas av Stiftelsen.

Den som misstänker en oegentlighet, som strider mot Praktikertjänsts värderingar, affärsetiska policy eller lagen ska ha möjlighet att komma till tals utan rädsla för repressalier. Läs mer om Praktikertjänsts visselblåsarsystem här.

Den information som finns på denna webbsida, stadgar, årsredovisning och placeringsriktlinjer kan begäras i pappersform från: pensionsstiftelsen@ptj.se

Ekonomisk ställning

Pensionsstiftelsens tillgångar uppvisade en negativ värdetillväxt under 2022 och avkastningen för helåret uppgick till -6,9 procent (7,2). Detta som en följd av fallande aktiekurser samt negativ avkastning på långa obligationer genom de kraftiga ränteuppställen. Den svenska 10 åringen steg under året med 2,1% enheter. Förra året var ju ett fantastiskt börsår som sedan slog tillbaka 2022 med en nedgång på 16,4%. Stiftelsen avyttrade aktier under första halvåret samt har under hela året haft en kortare ränteduration i portföljerna vilket lett till att portföljen klarade sig bättre än sitt jämförelseindex. Den relativa avkastningen för året slutade på plus 1,38%. Endast den passiva exponeringen mot aktier i utvecklingsländer tappade mot sitt jämförelseindex.

Stiftelsens avkastning fördelar sig på globala aktier -9,1 procent (+31,1 procent), tillväxtmarknader -8,0 procent (+6,2 procent), obligationsportföljen -6,8 procent (+0,3 procent) och korta ränteportföljen 0,5 procent (-0,3 procent).

Stiftelsen hade vid utgången av 2022 en nettoförmögenhet på 8 522 mkr (9 947 mkr) efter lämnad gottgörelse till Praktikertjänst AB för täckande av bolagets pensionskostnader. Lämnad gottgörelse för 2022 uppgick till 672 mkr.

Den negativa avkastningen samt en stor skulduppskrivning (inflations säkrade pensioner) ledde till en försämrad konsolideringsgrad. Konsolideringsgraden uppgick vid årsskiftet till 109,5 procent (121,6 procent).