Myter och fakta om snusning och tandhygien
Snus påverkan på munnen debatteras flitigt på nätet och påstås kunna ha positiv effekt på munnen. Men tandläkaren Ulrika Molund på CityAkuten Tand i Stockholm avfärdar påståendet helt. Här går hon igenom vad som är sant och falskt om snusning.
- Text Amanda Hjelm
- Foto Praktikertjänst
”Snus motverkar karies”
Falskt! Det finns inga vetenskapliga bevis eller samband som visar att det skulle stämma. I så fall beror det mer på livsstil, vissa personer som snusar tenderar att småäta mindre. Men det är bättre att sluta snusa och låta bli att småäta än att fortsätta med snuset.
”Tandläkare kan se om man snusar”
Sant! Vi kan se var snusare lägger prillan. Huden blir vit och veckad, lite som ett skavsår, det kallas för elefanthud och orsakas av den mekaniska nötningen som snus har på tandköttet.
”Snusning och cancer kan kopplas ihop”
Sant! Det finns en liten men ändå betydande koppling mellan cancer i munhålan och snusning. Sedan innehåller snus även andra gifter som vi inte vet exakt hur de påverkar oss. Utöver det innehåller snus även nikotin, vilket är beroendeframkallande.
”Snusning tar död på farliga bakterier i munnen”
Falskt! Munnen är full av bakterier och så ska det vara. Det ska vara balans mellan bakteriestammarna.
”Snus är bra för munhygienen”
Falskt! Snus kan ge tänderna en brungul missfärgning och den mekaniska nötningen gör att tandköttet drar sig uppåt där snusaren lägger prillan. Det leder till blottlagda tandhalsar, vilket kan ge ilningar.
”Allt snusande är lika dåligt”
Nja. Lössnus påverkar tandköttet mer än vad påssnus gör. Det finns också snussorter som innehåller olika mängd nikotin. För den som vill sluta snusa kan det vara en god idé att börja med nikotinfritt snus under en övergångsperiod. Samtidigt innehåller nikotinfria snussorter ofta sockerarter, vilket kraftigt ökar risken för karies på grund av den långa exponeringstiden.